Ordning och reda

Blev ett svettigt pass denna tisdagsmorgon. En blandning av jogg, lite fartlek och rask promenad. Sitter och äter min frukost, minikeso med Funlight Wild berry, kanel och pumpafrön... Mums. Och självklart en kopp kaffe. Matlådorna för dagen står klara här på köksbänken. ordning och reda. Då finns inget utrymme för avvikelser. Till skillnad från när jag gick hemma och hade tillgång till kylskåp och skafferi. Höll på att bli galen. Tror att det hade med tristessen att göra. Mat är ju ofta förknippat med känslor, stress, tristess, sorg, oro. Att inte jobba under en diet har en fördel med att man har mer tid för träning, kan träna tider när det är lugnare på gymmet osv.

Efter två dagars sjukfrånvaro, tors+fre, var det riktigt skönt att komma tillbaka till jobbet igen. Tillbaka till rutinerna. Jag gillar rutiner och planering vilket är en förutsättning om man ska trivas med fitnesslivet. En diet kräver planering, minutiös planering. Jag har alltid varit en planeringsmänniska, en "listmänniska". När jag var 18-25 handlade det mer om budget för månadens krogbesök, kläder, smink som skulle med på helgens bravader och liknande.

Avslutar med ett klockrent citat från Pure Fitness blogg: "Antingen lever du fitness eller så kan du hitta en annan sport".

Fitness är inte bara en sport, det är en livsstil.

Såhär såg det ut inför Stockholmsresan härom veckan, en vanlig syn bland oss fitnesstokar

Love you like a lovesong...

Under långa morgonpromenader finns tid för många tankar. Jag låter dem fara runt fritt. En låt som har fastnat i huvudet under mina morgonvändor senaste tiden är "Love you like a lovesong", en trallvänlig melodi. Den sammanfattar min sinnesstämning under dessa vändor. Friheten att kunna röra sig ohindrat, förutom krämpor som ömmande muskler och träningsvärk då, att se solen gå upp och en ny dag som vaknar.

Som ni kanske har förstått älskar jag träning. Jag skulle sträcka mig längre än så... jag älskar min livsstil helt enkelt. Träning, kost är en stor del men även annat som får mig att må bra. Såväl små som stora glädjeämnen och ögonblick som förgyller livet. Jag tror att det är viktigt att ta tillvara på dessa ögonblick och inte bara stressa sig genom livet som många verkar göra. Livet är en mix av alla njutbara upplevelser och häftiga ögonblick. Livet är inte bara ren och sann glädje utan består givetvis av jobbigare delar. En mix av det goda och det mindre goda.

Livet är mer än träning t o m för mig ;-). Men för många människor verkar det som att livet är just precis allt UTOM träning. Det suckas och stönas vid minsta fysisk aktivitet. Folk är mer intresserade av minsta motståndets väg, att ta genvägen till toppform. Stå på en vibrerande platta för att se snygg ut på stranden hur kul är det. Plåga sig genom pulverdiet 5 dagar för att sedan festa loss med plankstek eller oxfilépizza med beasås och några kalla bärs till helgen när kroppen är utsvulten och skriker efter mat. Nej jag tror på en mer långsiktig plan. Att bryta dåliga vanor. Att genom små steg sakta men säkert gå mot en sundare livsstil. För mig går livsstil och hobby hand i hand. Träning och kost och hur det påverkar oss. Läser gärna litteratur av Fredrik Paulún och andra kunniga personer. Suger åt mig av så mycket information jag kan. Hälsa och fitness går inte alltid hand i hand men det ena behöver inte utesluta det andra. Tävlingssatsning är inget långsiktigt levnadssätt. Det handlar i mitt fall först och främst om fram till sommaren därefter får vi se. Se vad utvärderingen leder till. Fortsätta på fitnesspåret ett tag till eller satsa på en ny utmaning.

Do or do not, there´s no try. Eller lite hårdare: Do or die, there´s no try. Det finns två alternativ, antingen gör man det eller inte. Att "försöka" brukar tyvärr ofta resultera i ett misslyckande. Man kan inte alltid lyckas, misslyckanden är en del av livet. Man får en käftsmäll av livet ibland, går på nitar. Det kan t o m vara lärorikt och utvecklande. Det viktiga är att man gör sitt bästa. Då kan man se tillbaka och säga att man verkligen "försökte". Men att gå in med inställningen att bara "försöka" är fel väg att gå enligt mig. Många säger sig vilja försöka gå ner i vikt men är man verkligen tillräckligt bestämd då, är man tillräckligt förändringsbenägen.

Oavsett vilka mål man har tror jag på att ha roligt längs vägen. Lite paradoxalt. Å ena sidan aldrig släppa blicken från slutmålet, keep eye on the price. Men å andra sidan få ut mesta möjliga av resan dit och ha j-ligt roligt. Jajaja, jag tycker väl inte alltid att det är lattjolajban att stå på en crosstrainer 60 minuter. Eller en blöt morgonpromenad i ösregn. Då gäller det att ha mantran att rabbla eller tralla på en glad låt, "I love you like...". Men oftast tycker jag att träningen är rolig och framförallt givande. Den tar mig närmare mitt mål, den hjälper mig att uppfylla drömmar, den får mig att överträffa mig själv. Det gäller att hitta sin grej... eller grejer för den delen. Jag är ganska allround när det gäller träning, älskar både styrketräning och konditionsträning i olika former. Gillar utmaningar. Därför besökte jag Öppet Hus på CrossFit Må Bättre i Borlänge i lördags. Eller det vore kanske överflödigt att kalla det besök, jag tittade in i lokalen och stod i ett hörn i ca 5 minuter innan jag obemärkt smet ut. Jag ville ha en utmaning, ett pass som gav mig blodsmak. "Come on! Ge mig något att bita i!" Det var min förhoppning. Men tanken med dagen var mer att "hänga runt" i den s k boxen. Stå på händer, hänga i ringar, snacka med träningspolare. Det fanns några pass men de var senare under dagen. Jag gick in i en tom sal och körde ett eget CrossFit inspirerat pass. Det var inte min grej att hänga runt. Jag tränar gärna med träningspartner någon gång ibland. Jag byter gärna några ord med andra gymrävar. Men när jag tränar är det 100% fokus som gäller. Ner med den osynliga kepsen och köra järnet. Jag är inte gruppträningstjejen (okej, nu generaliserar jag) som kan sitta och babbla oavbrutet med kompisen i väntan på passet och i vissa fall under själva passet, där tycker jag att gränsen är passerad. Det händer ibland på spinningen och jag blir lika glad varje gång det är en instruktör med lite stake som river i på skarpen. Shut the f**k up!

Jag kan tycka vad jag vill om vibrationsplattor, tjoande gruppträningsinstruktörer, Zumba, Shab´am, och allt vad det heter. Tycker man det är roligt ska man självklart hålla på med det. Förhoppningsvis ger det även det resultat man hoppas på. Om inte kanske man får se över sitt val av aktivitet ännu en gång.

Nu ska jag sjunka ner i soffan. Slötitta på TV. Läsa reklam. Låta benen bli tunga efter kvällens benpass. Imorgon väntar, förutom träningsvärk såklart, massage för just benen. Djup idrottsmassage. Mycket efterlängtat. Funderar påatt be om bindvävsmassage... om jag vågar. Och på tal om träningsvärk, helgens träning satte sina spår. Baksida lår och vader värkte på ett sånt där skönt sätt igår. Idag känns det som feber i bröstmusklerna.  Och imorgon är det benens tur igen. Välkommen tillbaka kära träningsvärk.

Skåprensning...

Eller frysrensning i detta fall. Onödigt att ha en massa bröd som ligger i frysen av flera anledningar. Det tar onödig plats som jag behöver till kycklingfilé, torsk, lax, wokgrönsaker och annat nyttigt. Dessutom blir bröd inte gott om det ligger infryst alltför länge, oavsett om man värmer det eller rostar det. Ytterligare en anledning är risken att jag ska falla dit. Om jag i ett svagt ögonblick funderar på att skita i allt och fuska så ligger bröd väldigt nära till hands. Och att då ha det några meter bort i frysboxen är en onödig risk. "Man når inte sina mål om man fuskar" tänker säkert några nu... nä självklart fattar jag det. Därför är det viktigt att tänka klart även i svaga stunder och inte luras av reptilhjärnan. Ni som aldrig drabbas av varken sug eller hungerattacker är det bara att gratulera, Mr/Mrs/Ms Perfect. För mig händer det tack och lov sällan. Men nu när jag blev hemma från jobbet några dagar och hade både kyl/frys och skafferi till hands höll jag på att bli knäpp. Att dessutom inte kunna träna som jag var van vid gjorde det ännu värre. Ni vet den där "onda cirkeln", varför sköta maten när jag ändå inte kan träna, min kropp behöver säkert lite extra nu när jag är sjuk o s v. Tog en allvarlig diskussion med mig själv och kom fram till följande: Det är snarare ännu viktigare att sköta kosten optimalt när man inte kan träna fullt ut och därmed inte förbruka samma mängd energi. Min kropp får förmodligen precis vad den behöver med tanke på alla grönsaker jag äter, dessutom kompletterar jag med Mivitotal dagligen. Med rätt verktyg tar jag mig ur en sk ond cirkel ganska enkelt. Det känns tryggt att veta hur jag ska ta mig upp på rätt spår igen. Samma sak här... ni som ALDRIG hamnar på sidospår eller har dippar, grattis. Att falla är inte en svaghet, svaghet är att inte lyckas resa sig igen. Så ser jag på saken. Framförallt är det viljan att lyckas, beslutsamheten, målmedvetenheten och en stor dos j-a anamma som tar mig upp på rätt spår igen! Tack för dessa egenskaper!

Åter till brödet... jag fullkomligt älskar bröd. Skulle lätt kunna leva på mackor om det inte påverkade hälsa och form i negativ riktning. Kalla mig brödmissbrukare. Sockermissbruk är ett välkänt begrepp men dit kvalificierar jag mig inte. Det innebär att man knappt kan passera godishyllorna i en mataffär utan att något åker ner i korgen. I ca 8 fall av 10 reflekterar jag knappt över smågodishyllan och de gånger jag gör det är det oftast med skeptisk blick, tänker främst på alla färgämnen och andra underliga e-ämnen. Förra helgen efter plåtningen fick jag dock ett sjukt begär efter smågodis så då letade jag upp en 7eleven och köpte drygt 1 hg, mestadels salta fiskar och andra syrliga karameller eftersom jag hade varit utan salt i ca 3 dagar. Kroppen reagerade troligen på denna saltbrist och därav blev suget ännu värre. När jag några timmar senare, ungefär i samma ögonblick som Loreen tog hem segern i melodifestivalen, hade ätit upp påsens innehåll kände jag mig mer än nöjd. Trots en rejäl omgång med tandborsten somnade jag med en sötsliskig smak i munnen och vaknade med en lätt bakiskänsla. Ingen längtan efter mer. Så svaret är nej, jag kan knappast kalla mig sockermissbrukare. Däremot älskar jag mat, därbland är bröd en stor favvo. Med olika goda pålägg: Kalkon, skinka, avocado, keso, färskost, ägg, rökt lax, fetaost, brieost, parmaskinka, mozarella, soltorkade tomater, räkor m m. Matmissbrukare? Kontrollerad matmissbrukare i så fall eftersom jag anser mig kunna styra mitt begär relativt bra. Men skulle jag släppa alla hämningar skulle nog många förvånas över att en liten person som jag kan få i mig så mycket mat.

Okej, vad gjorde jag med brödet då? Hamnade det i soporna? Nej jag tog en promenad ner till ån där änderna håller till. Vanligtvis brukar de vara som galna men idag funderade jag om de var bakis eller om de hade fått en omgång valium. De visade inget stort intresse för mitt bröd, ett dyrt j-a bröd dessutom kan jag meddela herr och fru and. Otacksamma fjäderfän muttrade jag, nästa gång får ni smaka på hagelbössan. Hoppas alla förstår att det sista var ett skämt... haha.

Dags att fixa middagsmålet och därefter med gott samvete kunna krypa upp i soffan efter en härlig energisk söndag. Morgonjogg, bröstpass på gymmet med bänkpress och andra favoritövningar, 40 svettiga min på crosstrainern (skulle vara 60 men jag får lov att smygstarta efter förkylningen), en skön eftermiddagspromenad med mamma med massor av "tjejsnack" och skvaller... Mellan joggingen och gymmet hann jag steka ca 1 kg nötfärs, ett antal kycklingfiléer och förbereda en stor del av veckans matsedel. Lovely day!

Jag reser mig igen...

Då var man på G igen! "Jag reser mig igen" som Torsten Flinck sjöng i melodifestivalen. Fulltankad med positiv energi och massor av motivation startade jag igång kroppen igår morse med en kortare morgonpromenad. Därefter väntade en härlig frukost bestående av hembakt bröd med ett par skivor Västgöta klosterost och paprikaringar, havregrynsgröt med sojamjölk toppad med hallon, gojibär och kanel, samt en vitaminbomb smoothie med apelsin, mango, banan, hallon, havtorn, gojibär och ingefära. Snacka om att jag var laddad inför ett pass på gymmet. Skuttade fram längs Borlänges tomma gator som en kalv som skulle ut på grönbete.

Det blev ett blandat pass för att komplettera veckans träning. Extra fokus på baksida lår + vader, därefter bonusövningar för axlar. Maxvikter i både Arnoldpress och sidolyft. Jag njöt av att känna musklerna jobba, känna blodet strömma fram, se markeringarna, pressa en till och en till, känslan av utmattning. Tack och lov! Musklerna fanns kvar trots några dagars ofrivillig vila!! Dagens utmaning skulle bli chins med minimal hjälpvikt men jag ändrade mig och körde pull ups istället. Körde kanske något set för mycket för i sista setet höll jag på att tappa greppet och som tur var hittade jag trappsteget att sätta fötterna på, annars hade det kunnat sluta med en duns i golvet. =) Gick över till säkrare grejer... mage där jag körde superset med Russian Twist + crunches, båda övningarna med 5 kg viktplatta 20+20 * 5 set. Avslutade passet med 4 varv "cirkel" bestående av armhävningar, burpees, utfallsgång och upphopp och mellan varven "vilade" jag 1 minut i jägarvila eller plankan. "Gott och blandat" sammanfattar passet på ett bra sätt.

Hann med ytterligare en promenad under eftermiddagen och det kändes som jag flög fram. Det fanns så mycket spring i benen som bara ville ut. Men jag fick hålla igen... tills idag. I morse släppte jag loss mina ben. Det blev en underbar morgonvända längs sjön där jag joggade fram i ett flow. Härlig känsla. Grått och dimmigt men ändå så mysigt. "In i dimman bara" tänkte jag för mig själv. Nu kör vi. =)

Nu ska jag äta lunch och ladda för ett pass på gymmet... Ha en fin söndag!!!

Jag ler igen

Vaknade med lätt halsont även denna morgon men det var 1000 gånger bättre från igår. Det ger mig hopp om framtiden. Det väcker lyckokänslor inom mig. Ett leende sprider sig både på ut- och insidan. I förmiddags låg jag på sängen tittade upp i taket och fantiserade om framtida stordåd. Drömde om kommande träningspass som väntar runt hörnet. Explosiva styrkepass, morgonpromenader i soluppgången, terränglöpning på leriga skogsstigar. Spanade in elljusspåret häromdan och det såg väldigt kletigt ut men med gamla skor och oömma kläder så, lite skit har ingen dött av. Längtar också till sommaren, att få ta fram mountainbiken, känslan när jag cyklar längs landsvägen, andas in den fuktiga morgonluften med doft av svensk sommar.

Livet är fullt av roliga utmaningar! Okej, först drömmen som jag har haft i 6 år, debut i Body Fitness. Därefter finns utmaningar som Cykelvasan, Lidingöloppet, Tjejklassikern på agendan, kanske något Triathlonlopp i framtiden. Det ena behöver inte utesluta det andra, bara låta var sak ha sin tid.

Fick nya upplägg av coach Madde idag! Tjoho, alltid lika spännande och förväntansfullt när man öppnar mailet. Fortsätter med lägre intensitet på cardion men desto längre pass, i styrkan fokuserar vi på tunga, explosiva pass. Prioriterade muskelgrupper är bröst och rygg medan axlar och ben får stå tillbaka lite. Är grymt taggad och snart fit for fight att ge 100% igen! Räknar med att jag har åtminstone ett par kg till tävlingsvikt. Det ska inte vara helt omöjligt att nå det till påsk, om 3 veckor, ska åtminstone vara jävligt nära då. Motivationen finns där. En förkylning ska inte få sätta stopp för mina planer. Det finns en eld inom mig som inte slocknar. Den 16 juni är inbokad i kalendern!!! Som ytterligare bonus kom nya numret av Body. Kunde knappast ha kommit mer lägligt.

Om allt går enligt planerat ska jag vara igång redan under helgen! Men "man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken". "Man ska lyssna på kroppen" är ett råd man ofta får höra. Jovars, men då ska man också fråga sig: "Är det kroppen eller latmasken som vill slippa träningen?". En gyllene regel är att aldrig träna med halsont (anledningen till att jag har tvingats vila ett par dagar). Är man lite tät i näsan är det bara att snyta sig och köra. Idag har jag klarat av två kortare promenader helt utan halsont. Att ligga i sängen gör ju knappast att slemmet i bröstet lossnar fortare, snarare tvärtom. Därför har jag även passat på att fixa lite här hemma, dammsugit, tvättat m m. Har varit och handlat hem allt inför kvällens brödbak. Denna gång provar jag ett recept jag hittade på ICA´s hemsida. Gillar den enkla sortens bröd där man inte behöver jäst, istället använder man bikarbonat. Bara att blanda ihop ingredienserna, fylla formen och vips in i ugnen. Återkommer med resultatet. Insåg att min matkorg skiljde sig en del från övriga kunders korgar och vagnar. Men definitionen av fredagsmys skiljer sig också. Förutom rågmjöl och naturell yoghurt till brödet fylldes korgen med broccoli, minimajs, bananer, fryst mango och grönt te med massor av antioxidanter som ska skrämma iväg de sista bacillerna. Den här lördagen (fridag) satsar jag på bra produkter, en boost av vitaminer, antioxidanter och andra näringsämnen som min kropp behöver. Inget skräp, inget halvfabrikat. Har suktat efter sushi i ca en månad så det blir lunch imorgon.

Men än är det fredag... Ska sätta mig med en kopp grönt te och nya numret av Body. Fredagsmys Deluxe!

Vit flagg

Jodå, mitt imunförsvar fick kapitulera. Attans!!! Kämpade på tappert måndag och tisdag, men igår på gymmet tog batteriet slut. Ett hejdundrande styrkepass men när jag ställde mig på crosstrainern var det bara att dra ner ridån och tacka för sig, 5 minuter sen hade jag sandpapperskänsla i halsen och höll på att hosta sönder mig. Äckelvarning nu men jag trodde jag skulle kvävas... Fick upp en slemklump i halsen, uppskattningsvis kändes den som en j-a pingisboll, hur som helst kunde den inte bestämma sig om vilket håll den skulle åt så den fastnade i luftvägarna.

Förhållandevis har jag tränat på bra under inledningen av veckan. Morgonpromenader på 60-70 minuter alla 3 dagarna + 30 minuter cardio efter styrkan i måndags och tisdags. Okej, kortare cardio än vad som står på upplägget men jag har helt enkelt lyssnat på min kropp och kört efter bästa förmåga. Idag gäller det att vara mentalt stark och lyssna på kroppen för idag säger den ett enda ord: VILA!!!!

Inledde veckan med ett sådär skönt utsugande benpass där jag avslutade med dropset i bensparken, till sista droppen kan man säga. Superset med knäböj och utfallsgång var inte heller att leka med, något lättare vikter men desto mer uthållighet. Underbart när benen skakar och man känner sig lätt vimmelkantig när man stapplar uppför trappan till omklädningsrummet. Ryggpasset och axlar+bröst har också gått långt över förväntan, ökningar av vikt i ett flertal övningar. Vågat lasta på ordentligt med vikter, i vissa fall har jag bara fixat 2 reps och fått droppa av vikt, men det är enda sättet att utvecklas på. Personligen gillar jag den typen av upplägg där man höjer vikt för varje set tills man bara klarar 1-2 reps och där "vänder" man och sänker vikter igen, typ pyramid. Vill verkligen känna att jag har gett max efter varje övning.

Idag är det vila, ofrivillig vila. Dessutom ofrivillig frånvaro från jobbet. Saknar mitt sociala liv och då har det bara gått några ynka timmar. Känner mig som en blekfet vattenballong när jag sitter här vid datorn med okammat hår, iförd långkalsonger och en brungrå fleecetröja, på fötterna har jag ett par fårskinnstofflor. Har en känsla av grottmänniska. Ni hör ju själva... man är inte hetaste bruden i stan. Jag ger mig, hissar vit flagg. Snälla baciller och imunförsvar mäkla fred nu!

För att muntra upp mig har jag bokat in ett träningspass med Klaudia Larson. Vi körde ett ryggpass tillsammans i februari och nästa helg är det dags igen, axlar denna gång. Gillar hennes koncept med att hon erbjuder sk "medträningspass", d v s där hon inte enbart står bredvid och agerar PT. Vi kör passet ihop som träningspartners. För min del ger det mycket mer inspiration än det traditionella PT-konceptet. Förutom att hon har grymma muskler är hon otroligt trevlig!

 Jag och Klaudia efter förra passet

Som fisken i vattnet...

Börjar kännas bekant det här... att börja varje inlägg med att be om ursäkt för att jag är dålig att uppdatera bloggen. Och varför ska jag göra det, det är ingen som kräver det. Min blogg, mitt liv helt enkelt. Tiden lägger jag på annat än datorn. Vore ju tokigt att inte hinna med morgoncardion för att jag fastnar vid datorn, eller att inse att jag har missat att förbereda morgondagens matlådor p g a bloggande. Planering, matlagning, träning, jobb och den livsnödvändiga sömnen, det är ungefär vad jag hinner med. "This is the way I wanna live".

Det händer grejer och jag kan omöjligt få till en sammanfattning som täcker allt sedan förra gången jag skrev. I korthet kan jag säga att jag är nöjd med min tillvaro. Några anledningar:

Lön för mödan! Jag jobbar på med deffen, justerar, sänker, ökar... allt enligt vad jag och coachen kommer överens om. Och äntligen börjar det ge resultat! Är glad att ha en engagerad coach som dessutom är lyhörd för ens egna tankar och idéer.

Gemenskap och lagkänsla. Känns kanon att tillhöra Team Pure Fitness. Efter en lördag tillsammans med teamet kan jag konstatera att det är frigörande att träffa likasinnade.

Som en bonus har vi grymma sponsorer... Dcore som har supersnygga träningskläder, Wendy´s Hair som ser till att vi är snygga i håret, Sportkost som levererar kosttillskott snabbt och smidigt.

Sen har vi det bästa av allt... alla mina nära och kära som finns där för mig. Gamla kompisar som alltid finns kvar oavsett hur långt det går mellan gångerna.

Behöver jag säga mer än att jag trivs med tillvaron, som fisken i vattnet, som fågeln som flyger fritt över vidderna. En tanke slog mig under en promenad i eftermiddags, en tanke som har slagit mig många gånger förr. Varför jag vill tävla i Body Fitness. Det är utmaningen som triggar mig, att tänja på gränserna och uppnå underverk med sin kropp. Receptet att nå dit består av målmedvetenhet, vilja, beslutsamhet, passion och massor av disciplin. Framförallt massor av hård träning, bland vikterna på gymmet, tidiga morgonpromenader o s v. Detsamma gäller oavsett om målet är att tävla eller "bara" att komma i snygg form till sommaren. "Men varför kan du inte bara nöja dig med snygg beachform som alla andra?" Jo jag ser fram emot tävlingsmomentet, styling, smink, lösnaglar, lösögonfransar, löshår, glitter, glamour i kombination med definierade muskler. Så j-a läckert! Tyvärr brukar inte heller s k "beachsatsningar" räcka ända fram. Hur många gånger har vi inte hört denna fras runt nyår: "Nä om man skulle satsa på beach 20... (aktuellt år)", några månader senare låter det såhär: "Nä, man får nog satsa på beach 20.. (nästkommande år) o s v o s v. Det finns liksom ingen riktig ambition bakom det, bara tomma ord som låter bra att slänga ur sig. Mycket snack och liten verkstad! Trist att inte fler ser vinsten i att verkligen göra en helhjärtad, bestående förändring. Det behöver ju inte handla om något så simpelt(?) som utseende. Det finns mycket mer värdefulla vinster än en snygg yta. Kanske sätta upp ett prestationsbaserat mål, t ex att orka springa en viss sträcka på en viss tid. Eller varför inte träna och äta ordentligt för att må bra! En mycket vettig anledning.

Smolket i glädjebägaren skulle väl möjligen vara symptom på förkylning som kom smygande i slutet av veckan. Det blev kanske inte bättre av att posera utomhus under gårdagens plåtning, i endast linne och tights, barfota i kallt och blött gräs. Solens strålar gjorde vad de kunde för att värma oss mellan den isande nordanvindens andetag. Jag frös ända in i benmärgen. Tappade känseln i fötterna och det var omöjligt att dra upp dragkedjan på jackan när vi var klara. Men "allt för konsten"! Det var dagens motto. Kul och spännande upplevelse. Härligt att få plåtas av en duktig och engagerad fotograf som Binniam Eskender. En ära!

Hostan kan ju bero på hotellets dunkuddar eftersom jag är allergisk. Det har alltså varit en weekend i storstaden för mig. Bodde på Scandic Norra Bantorget. Helt okej hotell. Supergod frukostbuffé. De hade ett grovt bröd med massor av hela korn som smakade fantastiskt gott med ett par skivor ost och paprika. Minus till äggen. Hopplösa att skala. Det var samma sak i höstas på ett annat Scandichotell. Kanske de ska anställa mig som äggkokare. Misslyckas aldrig. Och jag bör ju vara expert med tanke på min äggkonsumtion.

Kommer säkert att skriva mer om Stockholmsresan i kommande inlägg. Nu ska jag fixa det sista i köket.