Time out!

Gick till gymmet med en härlig känsla, förväntan och träningssug! Precis som man vill. Kropp och huvud var överens om att det var hårt jobb som gällde idag. När kroppen skrek "Ge upp" svarade huvudet "Jobba nu, mer mer mer" och tvärtom när huvudet ville ge upp och kasta in handduken fortsatte kroppen att mata på. 

Började med bröst hantelpress och flyes på lutande bänk. I flyesen försökte jag ha så sträckta armar som möjligt och skapa kontakt i varje repetition. Ökade vikt i hantelpress men behöll samma i flyes just för att kunna bibehålla teknik och kontakt.

Dagens pass blev lite gott och blandat så jag gick vidare över till triceps. Smala bänkpress, en tanke var att fortsätta jobba lite med bröst så därför passade denna övning perfekt. Supersetade med smala push ups. Tömde sista krafterna i triceps med viktplatta över huvudet. Biceps var nästa lilla muskel. Började med superset stångcurl och hantelcurl över bänk. Höjde vikt på stången och fixade iaf 2*4 st på nya pb, tekniken var ok men kanske inte 100%. Avrundade med vanliga hantelcurls stående för biceps.

Hade gott om tid på mig och lite krafter kvar så jag funderade över vilken muskelgrupp jag tyckte var allra viktigast att träna innan jag åker bort. Axlar såklart, kan aldrig få för mycket axlar i BF. Ett triset... Hantellyft åt sidan och framåt samt framåtlutade hantellyft över bänk för baksidan. Det brände! Grym känsla passet igenom. Kanske berodde det på nya PureFitnesslinnet...? =)

Så nu känns det som jag har kompletterat träningen denna vecka. Även om semester för mig INTE innebär totalvila så tar jag åtminstone en time out från schemalagd styrketräning. Bye Sweden, hi Alanya! Resväskan ligger på golvet och runt den massor med kläder, skor och andra tänkbara prylar man behöver. Kaos är bara förnamnet.

Först och främst ska jag fira midsommar med mina nära och kära! Ska hem till mina föräldrar och förbereda silltårta och laxrullar. En liten kris har uppstått... det har ösregnat hela morgonen så jordgubbsplockningen har stängt. Kanske har de öppet imorgon om det torkar upp. Mamma fick lov att ringa hem till han som har odlingen och fråga. Vad gör man inte för sin dotter som ska åka utomlands, kanske är detta sista jordgubbarna jag hinner få i sommar. Små bekymmer kanske. =) Vi har iaf laddat upp med glass av olika sorter, GB´s nya smaker med päronsplitt och lakritspuck samt klassiker som jordgubb och vanilj.

Skulle ha tagit med mig brorsans dotter och dansa kring stången ikväll när man firar "lilla Midsommar" på hembygdsgården. Men det känns inte lockande att leka små grodorna i blött och lerigt gräs.

Oavsett väder och vind... Glad midsommar på er!!!

Förra årets tårta som jag hade skapat. Vi får se vad det blir i år.

Semester

Första semesterdagen på hemmaplan. Vaknade vid 7-tiden. Kaffe, frukost och en lugn promenad längs sjön. Har kunnat pricka av några saker på min "Att göra lista". Varför blir den ändå inte kortare?

Efter lunch fick jag besök av min svägerska och lilla Alva 5 år. Hon gillar att titta på och plocka med alla grejer jag har, smink, smycken m m. Både jag och hon har en förkärlek till pastelliga färger, gärna rosa och lila. =) Alva alltså, inte svägerskan.

Har fortfarande träningsvärk i ryggen och idag även i axlarna och magen. Därför fick dagens träning bli ben med mest krut på baksidan. Körde passet i sporthallens gym, lite mer hardcorekänsla än anläggningen där jag brukar träna. Älskar den där äkta gymkänslan, där det är tillåtet att låta högt och ljudligt, skrika upp vikterna. Började med superset benspark- liggande lårcurl. Utfall i smithen. Kick back i cable cross. Benpress. Vadpress stående Avslutade med superset marklyft med hantlar- utfall med viktplatta. Underbart skakis i benen när jag gick nerför trappen.

Min plan är att hinna ett pass till innan jag åker på lördagkvällen. Målet är att jag ska ha tränat igenom hela kroppen ordentligt denna vecka, ryggen är redan avprickad, benen likaså. Högsta prioritet är bröst, i andra hand axlar och eventuellt några superset för biceps och triceps. Får se om det blir imorgon förmiddag eller midsommarafton. Perfekt att träna på gym man har tillgång till kl 5-24 varje dag. Bara att tajma in busstiderna också så jag har gott om tid på mig. En ordentlig genomkörare för kroppen som ska kännas när jag stiger ombord på planet. Då kan jag ta semester i lugn och ro, träna när jag känner för det på Ali´s gym men utan krav på antal pass och inget strikt schema.

Nu hälsar jag midsommar välkommen! Silltårta och snaps står högt på önskelistan. Vi dricker inte mycket snaps i min familj men den ska iaf stå där på bordet, det hör till och utan den är det ingen midsommar. Jag brukar kunna få i mig ett par cl. Det blir en mycket lugn, nästintill vit, midsommar. Jordgubbar! Det blir det garanterat! Igår fick jag smaka på de första nyplockade gubbarna härifrån trakten. Det finns jordgubbar och så finns det jordgubbar. De första importerade är inte mycket att hänga i julgranen. Sen kommer de första svenska från södra Sverige som har transporterats genom halva landet, de har plockats halvmogna och smaken är väl sådär. De riktiga jordgubbarna är trots allt de man får åka och plocka själv. Igår blev det kesella och jordgubbar. Till midsommar blir det förmodligen någon form av tårta. Hmm... Vi får se.

Nu ska jag iväg på en utflykt till Borlänge, handling av mat eller fotboll är frågan, mamma eller pappa. =) Vi får se vem jag hänger på när vi kommer dit. Ska ta med min kräftsallad och äta där. Picknick.

Borta bra men hemma bäst

Göteborg är en helt okej stad förutom blåst och måsar, dessa två saker kunde jag vara utan. Var jag än gick hade jag äckliga fåglar över mig, funderade på oddsen för att träffas av en måsskit. Men jag klarade mig faktiskt.

Nu är tillbaka på hemmaplan igen, lagom för att fira midsommar och sen iväg till Turkiet.

Tågresan till Göteborg tar ca 5 timmar och inkluderar 2 st byten. Det var lite kris på hemvägen inför sista bytet men tåget inväntade oss. Man får säga att SJ skötte sig hyffsat den här gången. Ingen extra omväg via Stockholm som i december när de gav fel info så vi gick på fel tåg i Katrineholm. Det var skönt att åka tåg och låta tankarna flöda fritt, speciellt på ditvägen, sista sträckan med X2000 mellan Katrineholm och Göteborg. Inga fler byten att tänka på. Iaktog människor runt omkring mig. Åkte 1:a klass. Jag kände mig lite avvikande med mina mjukisbrallor från Better Bodies bland alla stereotyper i kostym. Det var faktiskt en barnfamilj i vagnen också. Funderade på vad som döljer sig bakom de välputsade fasaderna. Undrar om vi skapar fördomar. Jag menar visst finns det fördomar i vårt samhälle, det fullständigt kryllar av dem. Men ibland kanske vi tror att folk tycker och tänker på ett visst sätt. När folk tittar på en tror man att det beror på att vi har gjort något fel eller ser tokiga ut. Vi intar försvarsposition... trots att vi inte behöver. De kanske inte alls tycker si eller så om en, de kanske har nog med sitt eget och fullständigt struntar i hur jag ser ut i håret eller om jag har träningsbyxor eller är osminkad eller lyfter lätta vikter. Om jag kör mitt race och struntar i andra blir det bra. Menar inte i det avseende att jag kommer att gå över lik för att nå mitt mål men jag ska fokusera på det som gör mig starkare, det som ger mig resultat.

Vi är fria att tycka och tänka som vi vill. Åsikter får man gärna ha, att man har skilda åsikter tillhör också livet, diskussioner kan vara givande om de förs på ett konstruktivt sätt. Men enbart dumma kommentarer göre sig icke besvär. Man ska inte vara för smal, inte för tjock och tjejer ska inte ha för mycket muskler. Vad är det ideala idealet egentligen? Är inte det upp till varje enskild individ att avgöra. Fick en kommentar i helgen som verkligen fungerade som bränsle. Jag blev bara mer taggad att träna ännu hårdare.

När vi rullade in i Göteborg kändes det 100% rätt. Lugnet spred sig inom mig. Det var ca 6 månader sedan sist. Fitnessfestivalen 2010. Jag var där för att se och lära, suga åt mig av atmosfären runt tävlingen. Om ca 6 månader framåt är det min tur att stå i rampljuset! Det var än en gång kärleken som hade tagit mig hit ner till västkusten. Kärleken till träning och fitness. Viljan och ambitionen att uppfylla sin dröm. Målmedvetenhet, driv, passion, egenskaper jag avundas. Det kan ju inte stämma in på mig? Okej, jag hade inte rest runt halva jorden men åtminstone genom en bra bit av Sverige, 45 mil, 5 timmar tågresa. Det finns folk som ger upp sina drömmar innan de ens lämnar hemmets trygga vrå. Flera år senare sitter de och funderar på hur livet hade kunnat varit om de hade vågat. För att våga vinna måste man våga ta risken att förlora.

Det var jättespännande att träffa tjejerna bakom teamet. Minette och jag träffades vid World Class för att köra posering. Usch vad jag kände mig stapplande i tävlingsskorna. Efter poseringen körde vi lite blandat pass med bl a marklyft, chins och latsdrag. Satan vad det känns i ryggen. Men till skillnad från förra veckan är det den gamla bekanta tränignsvärken som känns, den där sköna smärtan. När vi hade tränat klart dök Madde upp. Kul att träffa dem och få ett intryck av dem live och bra att de fick träffa mig och se min dagsform. Nu vet jag vilka områden som ska prioriteras. Det är ett spännande bygge jag håller på med. Jag är fylld av förväntan inför vad som komma skall. Fylld av ny inspiration begav jag mig iväg till Actic i morse, anläggningen låg nära hotellet och det var specialpris för gäster. Vilken anläggning! Det blev en riktig omgång för axlarna, ville inte sluta, matade på set efter set obegränsad med styrka. Minettes ord satt kvar i huvudet: "Du är starkare än du tror tjejen". Avslutade med mage. Lycka att äntligen kunna träna ordentligt igen. Ska våga lasta på vikter nu! Ska träna tungt men smart. Inte bli överdrivet försiktig men inte heller riskera att skada mig i onödan. Teknik och mentalt fokus är a och o.

Det blev nästan julafton för mig. Fick lite presenter från Smart Shake, nyckelband och en urläcker rosa Smart Shake. Tänk vad den här uppfinningen har förenklat ens vardag.

Göteborg!

Har återuppstått från "dagen efter koman". Kunde inte motstå pizzabegäret så därför vaknade jag med äcklig smak i munnen, lite bakiskänsla även idag alltså. Pizza, kebab, hamburgare, strips... ingenting jag skulle kunna leva på dag efter dag. Skönt att återgå till min normala(???) livsstil igen.

End of story... Back to reality. Idag är dagen D som jag har väntat på. Om ett par timmar sitter jag på tåget mot västkusten och Göteborg. Incheckning på hotellet och därefter till World Class. Väskan står packad och klar i hallen, biljetterna ligger på bordet. Nästan lite pirrig av förväntan och späning. Som att jag ska ge mig ut på världens äventyr.

Träningssuget är tillbaka. Vill träna tungt! Vill träna hårt! Härligt att känna igen sig själv igen. Har trots allt åtminstone 5 veckor kvar av uppbyggnad. Från och med nu ska jag verkligen utnyttja varje träningstillfälle maximalt. Njuta av känslan att prestera, känslan av växande muskler. Bara utgå från mig själv och mina resultat, ingen jämförelse med andra. Bort med negativ attityd, in med positiv attityd. Att drabbas av den här skadan (som förhoppningsvis börjar ge med sig) har fått mig att inse saker. Att ha en fungerande kropp är ovärdeligt. Att vakna och kunna stiga upp ur sängen med egen kraft är lätt att ta för givet.

Balans och harmoni. Känslan börjar återinfinna sig. Känslan jag hade för ett par veckor sen när allt föll sig så naturligt. När det inte fanns en minsta tvekan. Jag har även insett att jag har underbara vänner. Vi har inte samma brinnande intresse för kost och träning vilket kan vara skönt. Med dem släpper jag träningen för en stund. Men samtidigt har jag märkt att nyfikenheten finns där. Lite träningssnack blir det. Den här gången får de vara "delaktiga" i min resa. Tidigare har jag stängt dem ute eftersom jag har trott att de inte är intresserade. Jag är nöjd över mina val i livet. Man kan påverka sitt liv i stor utsträckning, inte allt såklart, men mycket ligger i våra egna händer!

Dags att göra mig klar inför tågresan! Mamma bjuder på frukost idag.

Som man förtjänar...

Jodå minsann jag lever. Zombievarning idag men det beror på rosévinet, kanske ett glas för mycket av det goda. Det var 80-talsparty i Säterdalen. Säterdalen är folkparken här i stan som hade sin storhetstid på 80-90-talet. Jag minns uppträdanden med Herrey´s, Lena Philipsson, Lili & Susie, Orup bara för att nämna några i raden av artister som gästade Säter. Disco på Forsbryggan med det gungande dansgolvet. Minns första gången jag följde med mina äldre kusiner ner dit en midsommar, första gången jag hoppade till Sommartider. Igår var det en tripp tillbaka i tiden!

Sista natten med gänget inför dieten? Vi började kvällen hemma hos mig med grillat och pastasallad, bröd och fetaoströra. Vi var den här gången 4 st tjejer. Det pratades, skrattades och "nostalgilådan" med gamla kort åkte självklart fram.

Nu gäller det att återhämta sig inför morgondagen. Kanske dags att packa inför Göteborgsresan... kanske snart. Första tanken när jag vaknade var: "Hur fasen ska jag hinna bli pigg tills imorgon". Men jag ska ladda med en... hrm... pizza ikväll. För att jag är värd det som man brukar säga? Nej. Jag är varken värd det eller i behov av det men min kropp och hjärna tror det. Hoppas på samma effekt som av kebabrullen förra månaden, då var jag som en duracellkanin hela måndagen, superstark på gymmet!!! Enda gången jag är sugen på sån mat är just när jag har varit ute... ännu en av alkoholens negativa effekter. Hela mitt inre skriker P I Z Z A. Att försöka "lura" kroppen med att äta en kycklingfilé och ris är liksom ingen idé. Den totalvägrar. En kall Chorizo och några tortillachips gick ner till lunch. Avslutade lunchen med att öppna frysen och ta några skedar gräddglass direkt ur paketet. Observera att denna dag är ett stort undantag i mitt liv. Men det finns de som lever såhär jämt, varje helg, ofattbart enligt mitt tycke. Misshandel av sin kropp.

Inte mycket fokus på träning i detta inlägg men det kommer senare! Det är samma gamla Pernilla bara lite tröttare och mer sliten idag. Ska slicka mina sår och resa mig ur askan! Starkare än någonsin. Dessutom känns det betydligt bättre i bröstet / ryggen. Att det blev värre i ryggen berodde förmodligen på en inkompetent kiropraktor som jag var till. P g a tidsbrist hade jag inte möjlighet att besöka min vanliga klinik som jag går hos ett par gånger per år för ryggbesvär.

En skada kommer aldrig lägligt och att drabbas nu under uppbyggnaden var självklart inte bra. Man kan alltid vända på myntet. Nu har jag tillräckligt med energi för att ta en motgång mentalt, tänk att drabbas under en diet när man redan är tärd både fysiskt och psykiskt. Jag har dessutom klarat mig från infektioner och virus... host, nys... nu börjar det väl bara för att jag skriver detta. Men peppar peppar ta i trä som man brukar säga, jag håller i både träbordet och huvudet.

Göteborg, här kommer jag. =)

No pain no gain

Klagomuren är stängd p g a bristande intresse. Nu lägger jag energin på det positiva istället. Vad är då positivt en vecka som denna...

Det positiva är att jag vet anledningen till min nedstämdhet. Drog på mig nån skada i lördags när jag skulle prova nya bröstövningen, pullover. Det är svårt vid nya övningar att veta vilken vikt som passar och självklart vill man utmana och testa gränserna. Tekniken satt inte till 100% och då är det lätt hänt. Kände att det stramade fruktansvärt i latsen och axelfästet men jag står ut med viss smärta. Ett par dagar senare var smärtan ett faktum. Kan inte köra pressövningar för bröst, inte dragövningar för lats utan att det hugger i sidan av bröstet ut mot armhålan/axelfästet. Nyckelbenet eller översta revbenet trodde kiropraktorn jag var till, inte ens han kunde hjälpa mig med detta. Knäckte till lite andra feljusteringar i ryggen men när han var på det ömma området blev det bara värre. Har inte kunnat träna optimalt, passen har känts 90%, inte 110% som jag vill. Frustration... hatar det ordet men det är det enda som beskriver känslan jag har varit fast i senaste dagarna, och maktlöshet. Stress över att det inte är lång tid kvar att bygga på. Halkade visst ur det positiva spåret...

Veckans träning har mestadels bestått av benträning. Framsida ben & mage i måndags. I tisdags lyckades jag trots allt få till ett hyffsat axelpass. Avslutade med vader. I onsdags stod bröst & biceps på schemat men jag insåg att det inte skulle hålla, fick bli baksida ben & mage. Provade hantelpress men där sa det stopp. Provade latsdrag bara på skoj och där sa det också stopp. Rodd i cable funkade faktiskt, roddövningar överhuvudtaget verkar gå bättre än latsdrag- och pressövningar för bröst och axlar. Det gäller att känna sig för. Min höga smärttröskel är ett dilemma. Kör så länge tygen håller. Idag siktar jag på ett pass för armar. Det måste ju bara gå.

Lite positiva aspekter:

Tänk vilka grymma ben jag kommer att få... och armar... och kanske rygg om jag kan fortsätta med rodd. Ska hitta på så många övningar som möjligt som jag kan köra utan huggande värk.

Det är faktiskt fredag igen! Två veckors semester. Ska inte måla fan på väggen men om värsta tänkbara inträffar och smärtan håller i sig så får jag se kommande veckor som en lugnare träningsperiod. Ska ändå tillbringa en av veckorna i Turkiet, brukar klämma in ett par gympass där nere men jag kommer inte att köra stenhårt varje dag.

Ska till Göteborg på måndag. Självklart hoppas jag på att vara fit for fight för ett dunderpass med Minette. Kanske läge att ta det lugnt i helgen än att vara dumdristig och det förvärras.

När det kommer till det stora hela är det trots allt "bara" träning vi pratar om. Man får kliva ur sig själv en stund och se det ur ett annat perspektiv. Hade det kunnat vara värre? Ja.

Nu ska vi ha en underbar fredag! Kram på er alla!

Analysera mera...

...eller inte. Nä jag har bestämt att analytikern inom mig får ta tjänstledigt på obestämd tid. Orkar inte denna eviga tankeverksamhet som pågår uppe i hjärnkontoret, jag vrider och vänder på varje känsla och detalj. Att analysera saker kan vara utvecklande om det handlar om rätt saker och på lagom nivå, men för mig blir det bara onödigt grubblande. Det hjälper mig inte, det stjälper mig. Jag krånglar till saker som egentligen inte är särskilt komplicerade. Jag fastnar ständigt i den här obekväma offerkoftan.

Jag ska denna sommar:

Bara vara. Med det menas inte att sitta hemma på altan och dricka rosévin hela sommaren. Många förknippar sommar och semester med alkohol. "Man ska njuta av livet" säger de. Jag njuter av att gå till gymmet. Låta musklerna jobba. Fylla på med lagom mängd god och nyttig mat. Vad vi upplever som njutning är högst individuellt. Jag menar "bara vara" i bemärkelsen att släppa onödig oro, att kunna avvika från planen i undantagsfall utan att det skapar kaos. Ett kontrollfreak är jag sannerligen. Jag klarar inte att bara flyta omkring men på sommaren kan det vara trevligt med lite mer spontanitet, speciellt nu innan dieten dra igång för då j-lar. =)

Leva här och nu. Fokus på konkreta saker. Inte älta gammalt som jag ändå inte kan påverka. Varje dag räknas. Varje träningspass räknas. Stanna upp och känn känslan just här idag. Inte tänk för långt fram i tiden. Har du en fot i det förgångna och en fot i framtiden pissar du på nuet. Jag vet ingenting om framtiden just nu. Visst har jag mitt mål klart uppsatt och jag har den hjälp jag behöver för att nå dit. Men det enda vi kan ta för givet är det som sker precis här och nu.

En sista arbetsdag kvar till 2 veckors semester. Behöver verkligen resan till Göteborg och träffa M&M. =) Jag tror att det kommer att bli en nytändning.

Är glaset halvtomt eller halvfullt?

Hur väljer jag att se på saken? Hur gick träningspasset igår? Det beror på hur jag väljer att se det. Jag inte nöjd med gårdagens benpass, jämförde mig för mycket med andra i gymmet och då blev det inte riktigt rättvist mot mig själv. Visst ska man ha förebilder och sätta upp målbilder o s v. Som en sporre! Men nu blev det mer som en snara jag snubblade över. Man glider in i gymmet lite snyggt, inte så att jag har överdrivet kaxig attityd men jag är taggad och beredd att köra järnet.

Knäböj och där var det stopp, fick stanna vid flugvikt. Kändes som det var bly i stången. Kändes som att alla tittade på mig och tänkte "Herregud vad svag hon är, stackars lilla flicka". Tänk om de visste att jag har planer på att tävla, de skulle skratta ihjäl sig. Med såna tankar hade jag lagt ribban för resten av passet. Det skulle inte bli bra oavsett hur mycket jag tog i. Nej för det fanns ju andra som var mycket mycket starkare än mig, tjejer som säkert bara tränat styrketräning de senaste två åren och jag har slitit sen 2006. Bitterheten tog överhand. Försökte återfå mentalt fokus igen. Gick sådär.

Benspark, lite revansch där jag åtminstone körde vanliga vikterna

Utfallsgång, sved som den skulle!!! 3 vändor tur och retur över golvet inte en meter mindre. Gick rakt in i väggen ordagrant.

Benspark igen, superset, ett ben i taget.

Mage, superset: fällkniven med viktplatta & "russian twist". Jodå tekniken börjar sitta men det är en del att tänka på.

Sist med inte minst vanliga sit ups på lutande bänk.

Besviken när jag lämnade gymmet, benen skakade inte som de ska göra efter ett benpass. Antiklimax. Mental träning... där har jag lite att jobba med. Jag ska stå på scen med en hel rad snygga damer bredvid mig. I bara bikini ska vi bedömas. Det gäller verkligen att vara mentalt beredd på vad som komma skall. Det är trots allt fysik och utstrålning som bedöms, det som syns på utsidan. Att bli sist i resultatlistan innebär inte att du är sämst som person utan endast att din form inte räckte denna gång. Hela den här resan kommer att bli en utmaning. Men framförallt ska det ju vara kul längs vägen! Tänk vad jag kommer att utvecklas och hur mycket jag kommer att lära mig om mig själv. Jag gör det här för min skull och har inga krav på mig från andra. Det är såklart inte kul att känna som jag gjorde på träningen häromdan men det är inte alltid en dans på rosor. Jag vill visa både mina starkare sidor och svagare sidor här på bloggen, därför är inte alla inlägg en massa hurrarop. Jag vill även få med andra vinklar än att jag bara kör på i gymmet som nån maskin. För det mesta går jag förstås som en maskin, en maskin fulltankad med positiv energi. Men vissa dagar tvivlar jag på mig själv. Precis som ett förhållande går det upp och ner. Träning ska helst vara kul 365 dagar om året och för det mesta älskar jag träningen!

Morgonens pass för axlar och vader gick desto bättre. Jag bytte plats på vader och mage precis som förra veckan av den enkla anledningen att de har mycket skönare vadpress på gymmet där jag tränade i morse. Med två ord kan jag sammanfatta passet: adrenalin och svett! Gött att få mosa axlarna. Det kändes när jag skulle av med träningslinnet i omklädningsrummet, armarna följde inte riktigt med upp på kommando. Benen känns också idag så gårdagens pass var inte helt bortkastat. Mina kollegor börjar vänja sig vid mitt stönande när jag ska upp och ner på kontorsstolen, och tappar jag grejer under skrivbordet ska vi inte ens tala om.

Regnet öser ner men jag sitter bra här inne i värmen. En stund framför tv:n och ett kvällsmål med kesella får avsluta den här tisdagen.

Träningsvärken fullbordad

Efter att ha kompletterat träningsvärken med ytterligare två muskelgrupper, bröst och axlar, tar jag en välbehövlig vilodag idag. Känns som jag har kört igenom kroppen ordentligt den här veckan. Kvalitén på passen har varierat men genomgående varit bra. Känslorna har spelat mig ett spratt men sånt är livet. Tror att jag börjar hitta rätt kurs igen på den här skutan.

Idag har jag pysslat lite här hemma nu på morgonen/förmiddagen. Tvätt och matlagning. Ska göra mig redo för att åka till Kupolen köpcentrum, jag är på shoppinghumör. Tydligen hade åskan slagit ner där igår mitt i lördagsshoppingen.. måtte den hålla sig på långt avstånd idag. Bankkortet är redo att användas så strömavbrott har jag varken tid eller lust med.

Trevlig söndag! Kram

Vill du ligga med mig då...

En rolig sak igår var att se alla traktorer med 9:or. Tänk att det var 17 år sedan man själv stod där på flaket och hoppade till "Sommartider". En poppis låt igår var Eric Amarillos "Om sanningen ska fram", mer känd som "Vill du ligga med mig då". Kul när ett gäng 15-åriga pojkar i kostym står och sjunger med till den låten och tittar på en. Kände mig som en gammal tant.

Ännu en rolig sak... Har fått Taxfree katalogen. Det närmar sig med stormsteg. Om två veckor åker jag till Arlanda. Midsommardagens kväll. Där bor jag på hotell eftersom planet går kl 6:00 på morgonen. Skönt att vara på plats och kunna få några timmars sömn. Förmodligen är det ganska lugnt på Arlanda en sån kväll. Här hemma lär det ju vara fest i var och varannan gård så det är ingen idé att lägga sig tidigt på midsommardagen.

Innan det bär av till Turkiet ska jag ju till Göteborg och träffa coacherna. 9 dagar kvar! Nästa måndag åker jag ner.

Bara 5 arbetsdagar kvar till semester del 1. Ett par dagar i Göteborg, fira midsommar, en vecka i Alanya. Inte helt fel! Det är nog inte så synd om mig trots allt. =)))

Semester del 2 har jag i augusti, 3 veckor. För mig passar det perfekt att dela upp semesterveckorna. Vill inte äta hela kakan på en gång. På två veckor hinner jag smaka lite på den men samtidigt har jag större delen kvar att  se fram emot. Men visst är det tur att alla är olika. En del vill ha alla veckor i rad medan andra föredrar att sprida ut veckorna.

Molnen börjar skingra sig både inombords och här utanför fönstret. Skulle nog behöva sova lite så kanske det ljusnar ännu mer. Hade sömnsvårigheter p g a olidlig värme i natt. Svettades som en gris. Nu ska vi inte klaga på värmen, men det finns bättre saker än svettiga lakan och mörka ringar under ögonen. En powernap så man orkar grilla ikväll. Blir en lugn och skön kväll med grillat och trevligt sällskap. Inget nattsudd för jag kommer troligen att däcka tidigt i soffan.

Dur och moll

Befinner mig på kollisionskurs med omgivningen. Självklart är inte jag oskyldig i sammanhanget. Jag är lättretlig och känner mig stressad och pressad. Då räcker småsaker för att stubinen ska brinna av. Som igår till exempel. En usel busschaufför som förmodligen fick körkortet i flingpaketet, bilister som borde stanna hemma, fotgängare som släpar sig över övergångsställen (”banta så kan ni också gå i normalt tempo” var en av alla elaka tankar som flög genom huvudet igår).

Annars började gårdagen på bästa sätt. Kände mig utvilad och på strålande fredagshumör. Solen sken när jag cyklade till gymet. Dagens första träningspass, baksida ben och triceps (”bytte plats” på mage o triceps). Liggande curlen tog bra på baksidan. Känns idag! Fredag på jobbet är alltid en bra dag. Det märks både på oss personal och kunderna. Efter lunch börjar jag liksom omedvetet nynna på OLW-reklamen… ”Det är dags för fredagsmyyyys” trots att jag nästintill hatar den. Därefter ändrades tonläget till alltmer moll. Små saker började sätta käppar i hjulet för mitt strålande humör. En nyckel som tydligen tyckte att det var jättekul att gömma sig längst ner i träningsväskan. Rev ur hela innehållet på trappen och fasade för att någon trevlig granne skulle komma, var absolut inte på humör för småprat. Hann lagom in och packa om väskan för att sedan bege mig mot dagens andra pass.  Självklart blev vi fast på vägen till träningen p g a en trafikolycka… men då kan t o m jag hålla huvudet kallt och vara tacksam att ingen anhörig var inblandad. Som tur var hade vi en skicklig busschaufför på ditvägen som lyckades backa ett par hundra meter så vi kunde svänga av på en mindre väg. På hemvägen var det en busschaufför som gjorde allt för att vi resenärer skulle drabbas av whiplash (eller hur det nu stavas), tvära inbromsningar och full gas om vartannat. Väl hemma igen hamnade jag på en fullsatt uteservering med en rejäl köttbit och en stor cola light. Mat i magen och jag var nöjd igen.

Andra träningspasset igår (rygg och mage) gick väl relativt bra, godkänt men inget som går till historien. Jag kände mig sliten redan från start men jag orkade med samma vikter som vanligt. Idag känns det i följande kroppsdelar: Rygg, triceps, mage och baksida ben,  d v s samtliga som jag tränade igår. =) Egentligen vila idag enligt schemat men den vilodagen behöver jag imorgon. Därför kastade jag in veckans mixpass redan idag. Hm… baksida ben stod det visst. Det fick räcka med lite lårcurl och rumplyft på pilatesboll. I övrigt bestod passet av ett par övningar för axlar och ett par övningar för bröst, varav den ena var en nygammal bekantskap, pullover. Det var superlängesen jag körde den. Vet inte om jag gjorde fel för det kändes lika mycket i lats/triceps som i bröstet, kanske p g a träningsvärken i dessa muskler. För att vara tidseffektiv blev det ett intensivt pass med minimal vila. Snabba puckar och jag var klar på ca 35 minuter. Längtade ut till solen, till en skön bänk där jag kunde sitta ensam med mina tankar en stund innan jag skulle åka hem.

Befinner mig i känslomässigt kaos. Jobbigt när man känner sig ensam och utanför. Passar inte riktigt in i småstadslivet men trivs inte heller med storstadens stress. Vill ha det bästa av båda världar. Saknar förståelse från omgivningen. Nu handlar det inte om förståelse för fitnesslivet och det vägvalet utan om andra saker på det emotionella planet. Det löser sig nog i slutändan, efter regn kommer solsken… Fy, bloggen blev en riktig klagomur idag.

Bilden skvallrar om mitt bästa sällskap idag… En Magnum efter träningen. ”Råkade” glömma efterträningsdrinken. Blev visst lite bakvänd ordning med maten, glass först och sen sushi.

Bäst att sluta skriva nu innan åskan slår ner i modemet igen. Det dundrar här utanför. Ha en fin lördag!!!


Kram

Likgiltig och trött

Svettigt pass på gymet igår morse. Men nästintill folktomt. Jag och en till person, helt ok enligt mig. Det är så skönt att vara effektiv på morgon och hinna träna före jobbet. Slog på stort och köpte ett årskort för 1500 kr. Som hittat enligt mig. Vi har friskvårdsbidrag via jobbet så detta betalar egentligen inte jag utan min arbetsgivare tänkte jag. Då har jag ett gym här i min hemstad när jag inte orkar åka 2,5 mil för att träna, kan vara skönt att bara ha 5 minuters cykelväg till träningen.

Började med bröst, bänkpress i smithen. Jag hade hoppats på att vara starkare, dock vet jag inte den exakta vikten eftersom jag är osäker på vad stången väger. Flyes och hantelpress på lutande bänk, kort vila mellan dessa. Svetten började lacka. Det gillar jag. Sista bröstövningen drag nerifrån i cablecross med lätta vikter där jag pressade ur det sista.

Biceps... Curl med EZ-stång. Den här gången körde jag smalt grepp men nästa gång ska jag prova bredare grepp. Har bara använt EZ-stång vid enstaka tillfällen men aldrig riktigt gillat den. Varför inte? undrar jag nu. Nu fattar jag varför byggarkillarna gillar att stå och pumpa biceps framför speglarna. Fick bra tryck. Fortsatte med bicepscurl med rep och hammercurl m vridning. För att sammanfatta passet: Bra intensitet och glöd! Det är alltid en motivationskick att det ser bra ut i spegeln. Som jag har skrivit tidigare Body Fitness handlar inte om att springa långt eller snabbt. Nej det handlar om att ha snygg fysik. Balans mellan muskler och kvinnliga former, symmetri.

Märkligt att en vanligtvis tillbakadragen person som jag strävar efter att stå på en scen i bara bikini och bli bedömd. Men man måste våga utmana sig och det är just utmaningen i detta som triggar mig. När motivationen är låg... fokusera på målet. Hur vill jag se ut på scenen? Visualisera. Skapa målbilder. Jag inspireras även av andra med samma mål som mig, d v s andra tjejer med siktet inställt på fitnesscenen. Läser deras träningsbloggar. Dels om grymma träningspass där deras entusiasm smittar av sig, men även om deras låga dagar och man inser att man inte är ensam med jobbiga känslor. Man är mänsklig, ingen maskin. När man läser om deras träning inser man också vilken grym form de kommer att vara i. Det blir en liten blåslampa också. En blåslampa som behövs ibland när allt känns likgiltigt. Hur vill jag se ut i december???

Idag har vi haft långdag på jobbet. Därefter har jag varit på löparfest i grannkommunen. Varit där för den sociala biten. Att vara där utan att springa, märkligt. Som att vara på fest nykter. Man slipper ju iaf baksmällan imorgon. Kändes faktiskt lite skönt att vara där utan krav, utan tidspress, man hörde andra snacka 5-minuters tempo medan jag kunde börja drömma mig till morgondagens dubbla gympass. På morgonen är det baksida ben och på eftermiddag rygg, triceps och mage. Hur ska jag orka det då? Kommer säkert att få den frågan från kollegor eller närstående. Men det är skilda muskelgrupper samt finns det ju andra som klarar det, inga konstigheter alls.

Senaste dagarna har inte varit på topp. Ska jobba imorgon samt nästa vecka mån-fre sen så har jag ett par veckor semester. Jag har faktiskt börjat trappa ner, slagit ner på takten redan nu. Känner ingen större glädje av att stiga upp på morgonen och gå till jobbet. Likgiltighet är nog en av de värsta känslorna jag vet. Hellre eld och lågor, hetsigt humör, glädjetårar, skratt och gråt om vartannat än likgiltighet. Inga känslor bara minuter som blir till timmar. En väntan på att dagarna ska gå. "Livet är inte dagarna som passerar, det är dagarna man minns"... en bekant reklam va? Så sant. Tur att jag har träningen. Men oavsett hur stor passionen för träningen är kan jag inte försörja mig på den, kan inte leva på luft och kärlek liksom. Men faktum är att jag gillar mitt jobb innerst inne men nu behöver jag ha semester!

Ha en underbar fredag allesammans! Det ska jag. Kanske blir det en middag på uteservering efter andra träningspasset. Det är jag värd då.

Morgonträning

Morgonträning idag! Bröst, biceps. På lilla gymmet i simhallen här i stan. Det brukar vara folktomt när de öppnar vid kl 7. Då blir jag ordentligt taggad, hela gymmet till mitt förfogande! Jag är på g igen. Igår beskrev jag känslan av låg motivation inför träningspasset, hur det ändå kan bli ett bra pass. Det kan också vara tvärtom... De gånger jag kommer till gymmet full av motivation och i hjärnan finns bara tanken att ösa på med vikter. Första övningen och det tar tvärstopp. Inte lika kul men om jag tänker på hur många pass jag ska avklara innan tävling så måste det även ingå s k "skitpass". Även de "riktiga" kroppsbyggarna har säkert några såna pass ibland.

Men nu ska jag ta cykeln och trampa till gymmet. Brukar alltid blåsa längs sjön så jag tippar på motvind.

Förresten... om fotboll är religion så är Zlatan min gud. Lång, ståtlig, snygg och vältränad.

Ha en toppendag!

Autopiloten

Ingen wow-känsla inför gymbesöket igår. Det är inte alltid megakul att träna. Det är lätt för folk att tro det med tanke på att jag lägger mycket tid på träningen, "du tränar ju jämt" är en vanlig kommentar. Men jag har också dagar då motivationen är låg. Då gäller det att tyda kroppens signaler. Är jag inte helt frisk och kry? Är det mental eller fysisk trötthet? Vid sjukdom/skador ska man lyssna på kroppen men beror det på lathet då är det bara att slå på autopiloten. Att göra jobbet så att säga.

Gårdagens pass gick ändå hyffsat. Framsida ben och vader, skrev mage igår men det var fel. Har inte riktigt fått kläm på nya schemat.

Nästan tomt i gymmet när jag anlände denna soliga eftermiddag. Började med knäböj i smithen medan det var lugnt med folk. Är löjligt svag i den övningen. Körde ben på Delta med Daniel Andreasson tidigare i våras och även han påpekade att jag är ovanligt svag när det gäller just knäböj. Kan bero på dålig bålstabilitet, "tappar" magen. Får ingen riktig kontakt i benen utan det blir mer belastning på överkroppen, rygg, axlar, bål.  Det blev iaf uppvärmningsset + 3 set. För att kompensera besvikelsen la jag in ett par bonusset i benpressen. Är kluven om jag ska investera i bälte eller inte, bra stöd men samtidigt behöver jag träna upp kroppens inre stabilitet. Nån som har något tips???

Nästa övning var benspark... nya favoriten. Här får jag alltid grym kontakt! Dessutom är det otroligt kul med övningar där jag höjer vikter varje gång.

Utfallsgång med hantlar. Valde mellan två par hantlar och tog de tyngre, intalade mig att ingen har dött av lite utfallsgång. 3 vändor fram och tillbaka över golvet, nu började det ramla in folk på gymmet så alla som kom nerför trappen kunde både se och höra mig pusta och stöna. Skulle jag bli den första som dog??? Sista vändan kändes det så.

Vadpress, sittande. Benen skakade efter utfallsgången. Började med ett par set med högt repsantal men sen ökade jag vikter och körde färre reps. Nu har jag visserligen fått vaderna från pappas sida men de kan ändå behöva tung träning. Att ha fått vaderna från pappa innebär ett h-vete när man ska hitta stövlar som passar, brukar få upp dragkedjan ungefär halvvägs utan att få blodstopp.

Avslutade med lite stående vader samt mer benspark men denna gång ett ben i taget.

Idag var det axlar och mage på nya schemat. Började med två favoriter: axelpress m hantlar och hantellyft åt sidan. Tänker inte gå igenom varje övning utan för att sammanfatta det på ett bra sätt: Grymt pass, härlig känsla! Såg helt okej ut i spegeln. Vet att jag fegar med att lägga ut bilder på dagsformen men det kommer. Ge mig nån vecka till att bygga.

Inte heller idag var det några hurrarop när jag begav mig till gymmet men det brukar lösa sig på plats. När man befinner sig på gymmet vänder det och man inser att kärleken till träningen har vunnit än en gång. Återigen slog det mig... vad skönt att kunna få till bra pass trots att motivationen inte är på topp. Det är här det visar sig om man menar allvar, om man är beredd att satsa 100%.

Puh... nu sitter jag i soffan mätt och nöjd, har ätit tonfiskbiffar med färskpotatis. Kul med nya kostschemat. Fick till en riktigt god kasslerrätt igår. Kryddade med curry och Santa Marias Cherimoula som påminner om tacokrydda. Serverade den med ris och creme fraiche. Imorgon kväll blir det lax med pesto! Mycket god mat = en lycklig Pernilla.

Nej, nu ska jag kolla vidare på EM-kvalmatchen. Heja Sverige!!!

En söndag för mycket

Ny vecka, nytt upplägg! Känns spännande, motivationshöjande, och hur kul som helst att göra vissa förändringar. Alltid något som piggar upp en trist dag som denna. Ja, jag har svårt för söndagar. Inte bara för att det väntar en ny jobbvecka, den s k klassiska söndagsångesten. Tvärtom nästan, jag går och längtar efter att nya veckan ska ta fart, att något ska hända! Det var samma sak igår trots att jag är ledig idag, och nu blev det dessutom två st söndagar jag som har nog med en per vecka. Fast det gick bra ungefär halva dagen igår för det kändes faktiskt lite som lördag. Med tillräcklig fantasi kunde jag låtsas att det var lördag. Söndag är veckans absolut segaste dag, ingenting är öppet, inga bussar går och det känns som man bor i världens ände. Man klättrar på väggarna. Det var annorlunda i Stockholm.

Nog med gnäll. Det går EN buss till Borlänge och en hem, lagom så jag hinner med ett träningspass. Så om en timme drar jag till gymmet för att bota denna rastlöshet. En PreWorkoutdrink på detta så blir det nog bra till sist. På nya schemat står framsida ben och mage. Tidigare har jag mestadels kört hela benen på samma pass men nu ska jag alltså dela upp fram- och baksida. Det blir mest fokus på baksida eftersom jag kommer att köra den två gånger per vecka.

Ett par härliga bilder från gårdagens utflykt till Leksand. Tyvärr har jag ingen bild på räkmackan jag och pappa åt på konditori Siljan. Jösses säger jag, den var värd varenda öre.

Ha en härlig nationaldag!!! Kram

Vilodag...

... eller muskelbyggardag. Började denna underbara lördag med en promenad (observera ingen fettförbränningspromenad på 1 timme) till stan för att köpa färskt bröd och jordgubbar till frukosten. Ni vet när det är sådär vackert så det gör ont i en, när alla färger, ljud och dofter fyller sinnena och gör att man vill dansa fram, sån morgon var det i morse. Vågorna slog in mot strandkanten, ängarna lystes upp av midsommarblomster, vägen kantades av blåa lupiner, solens strålar värmde min vinterbleka hud. Samma väg som jag gick i vintras med halkskydden på skorna i 20 graders kyla.

Förutom bröd och jordgubbar fick jag med mig två burkar Cola Zero hem. Frukosten bestod av naturell yoghurt, jordgubbar, persika, Special K och pumpakärnor. En nybakt tekaka med 10% Västgöta klosterost. En mugg kaffe såklart! Detta tillsammans med nya numret av Body var en oslagbar kombination en solig lördagsmorgon! Får jag välja mellan en frukostbuffé och 3-rätters middag skulle jag nog banne mig välja frukosten. Tidigare dieter har helgfrukosten varit min heliga stund.

Ikväll väntas grillning. Massor av kött! Och färskpotatis. Det kommer att bli trångt på grillen för det ska även på paprika, champinjoner, halloumiost, tomat och majskolvar. Men det är några timmar kvar så nu ska ajg luta mig tillbaka och låta musklerna fortsätta växa i lugn och ro! För det är ju nu de växer, under vila.

Till alla som inte har vilodag idag.. kör hårt! Framförallt till mina teamkompisar! Ge järnet och tänk på vilken spännande resa vi har framför oss. Undra hur det kommer att kännas framåt december, pirrigt kan jag tro. När jag ändå bara ligger och latar mig kan jag passa på att planera dräkter. Färg... det lutar åt mörk nyans av blå eller grön, kanske sammet med glitter. Har fått tips om att sammet är ett bra material att få snyggt. Är ni andra redan klara med era bikini???

100%

Mina tävlingsplaner sträcker sig flera år tillbaka i tiden. De väcktes till liv tack vare Peter på Svea träningscenter i Borlänge. Han introducerade mig i gymmet och redan från början fattade jag att det var tung träning som gällde. Han gjorde inte som många andra typiska "tjej-PT:n". Jag ser och hör dem på gymmen ibland när de kör med sina klienter, självklart beror det på vem klienten är och vilken typ av träning som passar. En klassiker är rädslan många tjejer har att bli ett stort muskelberg, tror att de växer av att hålla 2 kg hantlarna. Och träna tung styrka för ben går ju inte för då växer ju benen och de ska vara smala som modellerna i HM:s reklam. Nu kanske jag var en ovanlig tjej som började i gymmet med viljan att bli muskulös. I början kom resultaten fort som de brukar göra. I samma veva började jag läsa tidningen Body och inspirerades av de snygga kropparna. Det fanns en del som inspirerade mig mer än andra och till min glädje blev bloggar alltmer populära så man kunde följa sina förebilder, detta var runt 2005. Otroligt vilken bloggexplosion det blev! Linda Fodor var min största inspirationskälla. Flyttade till Sthlm 2006 och blev medlem i SATS. Gillade miljön på SATS Medborgarplatsen så det blev ett naturligt val att tillbringa mycket tid på. En dag såg jag Linda Fodors visitkort, Personlig tränare... hm... Mailade henne. Fatta känslan när hon ringer upp mig dagen därpå! Hallå, Linda Fodor min stora förebild ringer mig. Det var början på flera års kontakt. Vi (??? kan man säga så?) var nära att lyckas en gång men p g a omständigheter runtomkring la jag ner tävlingsplanen. Kom iaf så långt att jag bokade tid hos sömmerska. =) Felet jag gjorde efter den nedlagda satsningen var att jag aldrig lät kroppen återhämta sig, aldrig någon längre uppbyggnad. Direkt in i nästa formtoppning. Så har jag fortsatt...

Den här gången ville jag ha ett team bakom mig med ett helhetskoncept, från ruta 1 till tävlingsdagen! Det är inte bara kost och träning som ska planeras utan allt inför tävlingsdagen, färg, smink, hår, naglar, skor, dräkter! Det kändes toppen när jag hittade Pure Fitness, så rätt. Hade varit i Gbg och tittat på FF-10, hade sett Minette med egna ögon och hon var otroligt snygg. Hade dessutom läst reportaget i Body där hon pratatde om idén att starta detta team. Hon verkade ambitiös, duktig, envis, en riktig inspirationskälla. Hade läst Maddes blogg tidigare och visste redan lite om henne, oerhört kompetent och erfaren inom både träning och kost. Som sagt det kändes bra och jag behövde inte många dagars betänketid förrän jag hoppade på tåget. Tåget som förhoppningsvis ska ta mig till Gbg och Fitnessfestivalen 2011.

Efter att ha mailat bilderna till Minette var hennes första kommentar: "Ingen cardio". För mig som har legat på kaloriunderskott och kört mängder med cardio under de senaste 3-4 åren utan längre vila var detta supersvårt. Jag har trillat dit och fuskat. Besviken för att jag tar krokben på mig själv. Gamla tankemönster som sitter fast, rädslan att bli tjock och plufsig. Under flera års tid har jag varit livrädd för kolhydrater. En liten höjning och jag förvandlades till mumintrollet, sett ur mitt perspektiv. Det är hög tid att ta av sig dessa "glasögon". Från och med nu är det 100% som gäller, 100% fokus på att bygga och 0% cardio. Respekt ger respekt. Känner mig falsk som har fuskat med cardioträningen. Jag respekterar Minette och Madde och har fullt förtroende för dem. Och om jag ska vara värd deras fulla förtroende och respekt måste jag följa deras upplägg. Damn it! Om jag inte ska fixa detta.

Trevlig helg!!!

Under uppbyggnad!

Gårdagen... Kort dag på jobbet, helt okej väder, ledig torsdag... onsdagen kunde inte kännas bättre. Dessutom ben på träningsschemat. En Berocca Boost och PreWorkoutdrink gjorde susen. Kände mig rejält taggad. Tyvärr var det rörigt vid smithmaskinen, stänger som låg kors och tvärs som man nästan snubblade över. Vikterna var utspridda över hela lokalen så man fick springa runt och leta. Orkade absolut ingenting varken utfall eller knäböj, flugvikt liksom! Marklyft iaf okej men inte godkänt. Blev så j-a förbannad på mig själv så jag bestämde hastigt och lustigt för att mosa benen i benpressen, här skulle det bli pb!!! Hann lugna ner mig lite för annars är risken att man skadar sig för man vill för mycket. Men jag lyckades sätta nytt pb, 2*6 reps på denna vikt dessutom så jag ska nog våga öka liiite mer. Ska jag hinna bygga innan dieten så gäller det att absolut inte fega med vikterna! Hellre prova, kanske klara 1-2 reps, lasta av. Nästa gång klarar man en till och en till o s v. Samma sak med maten... inget slarv! Jag har levt på underskott, räknat kalorier, varit livrädd för kolhydrater i flera års tid så jag behöver all energi jag kan få. Märker det både genom att jag orkar mer rent fysiskt och även på humöret. Jag orkar vara glad, orkar vara positiv, le mot folk jag möter, framförallt orkar jag med mer socialt umgänge.

Åter till träningen... Höjde vikter även i benspark och lårcurl... igen. Sittande vadpress, där jag körde 4 st dropset med tyngre vikter än vanligt, något färre reps. Pressade ur vaderna ordentligt. Avslutade med utfallsgång ett par vändor över golvet för att ge det sista. Därefter mage... Superset m benindragning med boll-plankan på boll *3 set. Crunches i maskin* 3 set. Superset igen m benlyft på bänk- crunches på bosuboll* 4 set. Därefter låg jag som en trasa på golvet. Lycklig, utmattad och alldeles yr.

Vaknade med grym träningsvärk i ben och rumpa! Eftersom jag är ledig passade jag på att ta en skön morgonpromenix. Fint väder med sol men en aning blåsigt längs sjövägen. Tog en kopp kaffe och ett par kapslar BCAA före promenaden. Härligt att komma hem och äta grötfrukost i lugn och ro, ännu en kaffekopp och man var redo för dagen. Tvätt, skura trappen, köra lite trimmer vid träden och husväggarna stod på "att göra-listan". Jag tyckte jag klarade av trimmern galant för att vara nybörjare... kanske kan det bli en riktig husägare av mig också. Allt gick snabbare än planerat så redan vid lunch var jag på gymmet för att köra rygg. Det var riktigt lugnt och skönt, fler såna dagar tack!

Tråkigt att inte ha nån träningspartner, vill kunna köra negativa chins där man får hjälp upp och håller emot ner. Nu får jag använda maskinen med hjälpvikt. Dessutom är greppet alldeles för brett för mina små händer. Måste öva om jag ska fixa mitt chinsmål. Resten av passet bestod stående stångrodd, latsdrag, rodd med hantel (nytt pb). Eftersom jag inte vet hur helgens träning kommer att se ut passade jag på att lägga in bröst och triceps när tiden räckte till. Okej, det blev många muskelgrupper på samma träningspass men ibland har nöden ingen lag. Hantelpress (samma vikt men fler reps), cablecross, dips, push down och ext m hantel över huvudet (pb). Ett par nya pb, ökning av reps, det känns bra! Tänkte "det sitter bara i huvudet" och det gick juuuu... Man klarar mer än man tror. Underbart vilken boost man kan få av att överträffa sina förväntningar!

Som ni märker skriver jag inte exakt antal set och reps på alla övningar, inte heller skriver jag vikterna. Allt är relativt och det som är pb för mig är säkert flugvikt för några av er. Jag är egentligen ganska svag mot andra fitnesstjejer men jag är envis, och vill man så kan man! Skam den som ger sig.

Ha en fortsatt trevlig torsdag och helg! Och grattis alla som är lediga imorgon. Ska in och "gästspela" på jobbet mellan typ 8:30-15:30 men sen är det 3 dagar ledigt lör-mån. En liten utflykt till Leksand står på programmet, ett stopp längs vägen vid en stor Second Handaffär blir det på mammas begäran, pappa vill nog ta en fika på konditori Siljan i Leksand och jag vill bara sätta mig på en lugn och vacker plats vid älven och se båtarna glida förbi. Vi ska nog hinna med allas önskemål.

Go with the flow

Befinner mig i en positiv spiral just nu... Istället för att börja oroa mig för vad som händer när den byts ut mot en negativ tänker jag njuta här och nu. "Just idag är jag stark, just idag mår jag bra" som Kentas gamla låt går.

Jag är ett kontrollfreak som helst vill veta exakt hur allt ska bli, men samtidigt inte för hur spännande vore det. Livet är en upptäcksresa. Jag vill inte ångra saker jag INTE gjorde när jag hade chansen. Det är bättre att våga satsa och går det åt skogen får man väl vara efterklok och tänka vad man kunde ha gjort annorlunda. Att vara kontrollfreak behöver dock inte bara vara negativt. Jag tycker om struktur och rutiner i min vardag. En mycket bra förutsättning för att hålla på med fitness. Mat, träning, sömn... det krävs god planering, inget lämnas åt slumpen.

Apropå detta med fitness så läste jag ett mycket bra inlägg på Emelie´s blogg. Fitness, Body Fitness, Body Building o s v, jag bakar ihop dem till fitness kort och gott. Tyvärr tror många att det bara är att stå på en scen och posera några minuter. De ser inte all tid och allt jobb man lägger ner dessförinnan. En stor del av prestationen ligger i förberedelserna. Sen är det "bara" att lyckas pricka in formen på tävlingsdagen och visa upp vad man har skapat under flera månader/år av hårt arbete. Inom fitness handlar det inte om att springa fort, hoppa långt, åka snabbt utan helt enkelt om att visa upp sin fysik. Det jag vill säga är att bara för att tävlingsmomentet inte ses som speciellt ansträngande eller långvarigt så ligger det mycket tid av träning och planering bakom. "Sånt där trams, det är ingen sport" tycker många för hur jobbigt är det egentligen att bara stå på en scen och spänna musklerna? Det kan vara jäkligt jobbigt kan jag säga, har poseringstränat några gånger och det känns! För att inte tala om att gå runt på scenen i 10 cm höga klackar. Högklackat och bikini förknippar folk med skönhetstävlingar. Men även om hår, smink, naglar är en del av hela paketet så är grundförutsättningen att du har en hyfsad fysik att visa upp. Det finns många grenar inom kategorin "sport" som man skulle kunna ifrågasätta om det bara handlar om tävlingsmomentet. Konståkning är ett exempel där man bara är på isen ca 4-5 minuter, det är dessutom en bedömningssport precis som fitness. Förutom det rent tekniska bedöms även åkarens förmåga att uttrycka sig, det konstnärliga, samspel mellan dräkt/musik, allt bakas ihop men i slutändan väger de tekniska poängen tyngst. Glitter & glamour i all ära men inom fitness är det symmetri, muskelmassa, hårdhet som det avgörs på. Förhoppningsvis!