Ready for take off...

En sista uppdatering innan avresa. Har med möda och stort besvär lyckas stänga resväskan. Har inte en aning om vad som egentligen ligger längst ner i väskan eftersom jag har lagt i och tagit ur kläder, bytt kläder ett flertal gånger under packningens gång. Förmodligen är det helt fel när jag kommer fram.

Veckans sista träningspass klarades av igår. Hoppas att samma härliga känsla finns kvar när jag återvänder hem till vardagen igen. Samma kärlek till träningen. Det kanske blir bra med en liten paus denna vecka då träningen får komma i andra hand. Semester i första hand! Har som målsättning att få till ett par tre ordentliga pass, varav minst ett på gym och de andra ute vid något av utegymen/lekparkerna som finns längs strandpromenaden. Bara det finns några bänkar, kanske en trappa, en stång att hänga i, klätterställning så kan man med hjälp av fantasin få till ett bra träningspass. Fantasin ska få flöda fritt kommande vecka utan krav på vikter och strikta scheman. Sen kommer jag troligen att längta till min vanliga matplanering och träning igen. Jag har svårt att släppa taget om mitt kontrollbehov till 100%. Både på gott och ont.

Förr eller senare är det dags att återvända till verkligheten. Jag är ingen person som behöver minst en vecka för att koppla bort jobbet, när jag loggar ut på fredagen lämnar jag arbetsuppgifterna kvar på kontoret. Däremot har jag lätt att börja oroa mig för att semestern snart är slut på tok för tidigt. Börjar liksom förbereda mig mentalt på hur det blir att komma tillbaka.

Denna höst och vinter har jag mycket här hemma att se fram emot, spännande utmaningar och trevliga planer. Men nu ska jag ju koppla bort allt vardagsbestyr och bara vara. Ingen disk, ingen säng att bädda, ingen städning, ingen gräsmatta att klippa. Lovely!

Det ligger i luften

Vilken härlig dag! Trots att den bara har börjat än så känns det i luften. Jag känner mig fylld av lust och energi. Dricker en mugg kaffe och bläddrar i nya Ikeakatalogen. Inspiration i massor. Igår hade jag besök av golvläggare och fick offert på vad det skulle kosta att byta hallgolvet. Jag behövde inte ens betänketid, det var taget. Så i oktober kommer det att ske en förvandling när den gamla slitna beiga mattan försvinner. Väntar med spänning på att få proverna men det lutar åt att det blir svart skiffer som liknar sten, alternativet är ett som liknar trä i mörk ek. Får jämföra mot den vita trappan och tegelväggen i hallen vad som blir snyggast.

Känner samma förväntan och motivation när det gäller träning, kost och tävlingsplanerna. Det övergår alltmer från drömmar till planer. Det finns en viss skillnad där. För mig är drömmar något man kan ha hur många som helst av, mer eller mindre orimliga. När dessa sen övergår till planer det är då det blir verklighet av drömmarna. Alla drömmar behöver inte ens förverkligas, de kan bara finnas där som en flyktväg från vardagens stressade tillvaro. Minns när jag var liten och hur jag drömde mig bort om hur min framtid skulle bli. Drömmar om att bli känd, träffa kärleken, få barn. Älskade att fantisera, visualisera, drömhuset, möbler, färg på väggar m m. Var verkligen en dagdrömmare ända upp i tonåren.

Njuter av fulla drag av semesterdagarna. Har hittat en bra balans mellan sysslorna i hemmet och annat som är mer skoj. Igår hann jag städa, tvätta fönster och byta gardiner i halva huset. Idag blir det en tur till diverse "Ta tillvara butiker" för att se om det finns något lämpligt matbord och vitrinskåp. Alltid roligt med originella möbler så Ikea blir en nödlösning om jag inte hittar något idag.

Träningen rullar på som den ska. Bra gensvar från kroppen. Bra kontakt i musklerna. Nuvarande upplägg känns kanon och det känns inte det minsta tråkigt att fortsätta med samma upplägg även under september månad. Lagom dos träning, lagom dos vila. Kroppen hinner återhämta sig. Även maten bidrar till kroppens fina gensvar. Rätt mängd energi, rätt mängd näring vid rätt tillfällen. Det känns bra.

Höst eller sommar?

Avgör själva...

Vacker morgon vid sjön när dimman börjar lätta

Badsugen??? Nja

No end and no beginning

Och så lite andra tramsbilder...

Mina nya skor

Får jag presentera Familjen Nike. Närmast kameran det nyaste paret Lunarfly, andra paret är mina favvo Vomero (bästa löparskon jag någonsin haft), därefter är det två par enklare inomhusskor, längst bort en gammal trotjänare som har gjort sitt (används numer bara i trädgården eftersom de ger skavsår vid längre sträckor)

Crazy foto från Grönan. Vanligtvis köper jag aldrig souvenirer då det mestadels är skräp man samlar på sig. Detta var jag bara tvungen att köpa. Kommer att göra min tillvaro ljusare dagar då det känns tungt.

Revansch på Delta!

Inledde semestern på bästa sätt. Min bror har en övernattningslägenhet i Gamla Stan så jag passade på att låna den. Trots att det var ganska livat nedanför på gatan somnade jag som en stock efter Grönanbesöket. Vaknade vid 7-tiden och trots att ett lätt regn hördes utanför gav jag mig ut på en liten promenix. Gick upp mot Norr Mälarstrand och vek av upp mot Hantverkargatan och Kungsklippan, trevliga kvarter, en favoritvända när jag är i Stockholm. Ska ju inte gå fettförbränningspromenader men små vändor som denna är ett skönt sätt att möta dagen på. Passerade ett litet bageri, Naturbageriet, som jag var tvungen att kika in i. Läste innehållsförteckningarna för de olika matbröden och de var verkligen korta och innehöll bara ekologiska produkter. Eftersom man inte är bortskämd med sådana ställen här uppe ville jag testa något ur sortimentet så det fick bli en fröbulle. Lagom grovt bröd med tillräcklig smak och mättande konsistens. Ingen tvättsvampsliknande konsistens typ som vit fralla och inte heller som fabriksproducerade bröd med konserveringsmedel och andra tillsatser för finare form och färg. Ett bröd som smakade hembakt. Det gillar jag!

Efter frukosten gav jag mig iväg mot Odenplan. Det är något speciellt när jag ska till Delta, som ett barn på julaftons morgon. Eller som en häst som vill ut på ängarna i full galopp, fria tyglar. Småskuttade ner i t-banan och upp ur t-banan. Det var lugnt på Delta, förmodligen tajmade jag in besöket precis mellan "före jobbet-" och "lunchträningen". Perfekt! Jag var revanschsugen och det blev en ryslig revansch. Förra gången var jag inte 100% i ryggen och fick hålla tillbaka litegrann. Denna gång var det fullt ös och samtidigt full koll på tekniken. 110%. Eftersom det var revanschdags körde jag samma muskelgrupper som senast, rygg och armar med störst fokus på ryggen. Med tankens kraft kan man rubba berg sägs det. Med tillräcklig tankekraft kunde jag nästan känna ryggen växa.

Efter återhämtning och dusch blev det en sväng på stan. Inhandlade nya träningsskor... bild kommer inom kort. Passade även på att fynda några bikinidelar för 30 resp 40 kr. Efter att ha sett mig själv i provrummet kan jag konstatera att jag inte är i toppform för beachen. Men samtidigt är inte belysningen den bästa och mest fördelaktiga. Dessutom ska jag inte vara deffad nu på det stadiet jag befinner mig på. Det ska se bra ut våren 2012. Jag kommer förmodligen att höra till de mer vältränade på stranden trots att jag känner mig som en säl. Efter shoppingen var det lunchdags och vad passade bättre än att besöka Kalori. Kycklingfilé med råris, bönor och mangochilisås. God mat och bäst av allt är att man vet vad maten innehåller, bra mat med mycket näring. Vilken lunchrusning det var. Det kryllade av folk, en salig blandning, träningsfolk, kostymnissar, vanliga Svenssons och så någon lantis som mig.

Åkte hem igår kväll och det var faktiskt skönt att vakna hemma i morse. Första semesterdagen på hemmaplan. Eftersom jag kastade om och körde rygg igår var det dags för framsida ben idag. Lyckades pricka in bussen när gymnasieskolan slutade så jag hamnade bland en flock gymnasieelever. Jag överlevde resan... =) Jag överlevde benpasset också. Hade fortfarande den odödliga känslan inom mig efter karusellupplevelsen häromdan. Därför lyckades jag höja vikter i benpressen. Jag ska fixa det om jag så blir ihopklämd som ett dragspel. Jag ska fixa det om det så blir det sista jag gör. Jag ska, jag vill, jag kan! Det var ett berg som skulle rubbas med mina ben och jag skulle fixa det! Vilken kraft tanken har! Styrka och muskler i all ära men vilja och inställning är också viktiga ingredienser för att lyckas.

Nu är det bara ett kvällsmål med kesella och lite slöande i soffan, sen är det natt för mig. Oavsett om jag har semester eller ej gillar jag att lägga mig i vettig tid och komma upp tidigt istället. Jag är morgonmänniska!

Galet rolig vilodag!

Avslutade förra veckan med en vilodag i söndags. Men jag vet egentligen inte om man ska kalla det vilodag... Några timmar på Gröna Lund med min brorson kändes som världens träningspass. Dock ska jag väl erkänna att vi fyllde på med energi i form av Ben & Jerry´s, bägare med smakerna Baked Alaska och Phish Food. Gott och lyxigt.

I samma stund jag fick åkbandet runt handleden undrade jag vad jag hade gett mig in på. Vi gick ut hårt med Insane. Denna attraktion var jag lite tveksam till men eftersom det bara var 5 min kö hann jag aldrig fundera utan plötsligt stod jag där längst fram. Visste inte riktigt vad som väntade mer än att det kunde gå åt vilket håll som helst. Vettskrämd och övertygad om att jag skulle trilla ur höll jag mig krampaktigt i bygeln vi hade över axlarna. Pirret i magen ökade ju högre upp vi kom. Försökte njuta av den vackra utsikten över Stockholm. Ända tills det det gick utför! Skrek som en stucken gris och blundade. Fy fasen vilken färd, men galet kul!

Efter denna start kändes det som jag var odödlig. Blev nästan lite kaxig när vi skulle ta oss an Jet Line och Katapulten. Men även dessa bjöd på hissnande upplevelser.

Inget besök på Grönan utan att åka nya Twister, äkta berg- och dalbana i trä. Den var inte den mest läskiga attraktionen för dagen men den var värd 40 minuters köande. Häftig känsla tack vare att den var i trä. Även om den inte var speciellt hög pirrade det i magen.

Den slutliga frågan var Fritt Fall eller inte Fritt Fall. Vad är ett besök på Grönan utan Fritt Fall? Inte mycket, så jag utmanade min höjdrädsla än en gång. På vägen upp hade jag några skojiga killar bredvid som sjöng och hade sig. Många lustiga tankar hann dyka upp i huvudet. Såg Lidingö och tänkte på Lidingöloppet och tuffa träningspass. All tuff träning kändes som en barnlek i jämförelse med den påfrestning jag utsattes för där jag satt med fötterna dinglande typ 10 000 m upp i luften. Överlever jag detta ska jag banne mig också klara mina träningsmål, allt går bara man vill. Sen släpptes vi ner... Iiiiiiiiiaaaahhhhhhhh.

Sen var vi nöjda. Så vi åkte in till Kungsan och TGIF. Jag åt Jack Daniel´s kycklingfilé med extra grönsaker och mindre potatis. Fräscht, perfekt tillagat och supergott! Två stora glas Pepsi Max sen var jag ännu nöjdare!

Behöver jag tillägga att jag somnade som en klubbad säl redan vid 22-tiden.

Sweat

En snabbt inlägg. En svettig hälsning.

Firade min semester med ett supersvettigt pass. Längtade efter peppning och gemenskap igår så därför klev jag in i gruppträningssalen och deltog i ett cirkelpass istället för mitt ordinarie crossfitpass jag kör på egen hand. Perfekt komponerat pass eftersom det bestod av flera av mina vanliga övningar. Ledaren Sofia pushade mig till max. Mina kläder var som en disktrasa man kunde vrida ur, hela jag var som en stor vattenpöl. Utslagen men lycklig.

Ett kärt återseende med idioten. Nu menar jag ingen person utan övningen. Älskar intervallträning. Ogillar långdistanspass. Snabbt & intensivt det är min grej.

Idag var det dags för ett tungt pass igen. Eftersom jag var på massage i början av veckan och ville träna axlar och bröst före massagen blev schemat lite omkastat. Därmed var det framsida ben idag. Äckligt jobbiga knäböj. Hatkärlek. Sket i vilka vikter jag hade och fokuserade på teknik, kontakt, ordentligt djupa, "ass in the grass". Benpress och benspark tills mjölksyran kom krypande. Nästintill lika svettig idag. Man kunde tro att jag hade varit ute i regnet och tränat.

På tal om det... tråkväder men så länge man är lycklig och harmonisk inombords spelar vädret mindre roll. Egentligen är det skönt att det finns en sak vi människor inte kan påverka. Vi tror att vi kan påverka allt men mot naturens krafter är vi ganska små. Då spelar det ingen roll hur hypermodern teknologi vi har, I-pod, I-phone, platt-tv:n m m. Helst skulle vi väl ladda ner en app på våra smartphones så vi kunde välja väder.

Ha en fortsatt fin helg!

Fläcken på linnet syns knappt men den var enorm i verkligheten!

Dunderhonung

Skrev inget om gårdagens träning i morgonens inlägg. Gårdagens pass för rygg och armar är värt ett eget inlägg... Herregud vilken go känsla man drabbas av vissa dagar. Från att ha haft lätt huvudvärk hela dagen, känna mig allmänt hängig, vände det på bussen till stan. Laddade rejält med en PWO-drink sen tog det bara några minuter. Nästan läskig känsla, som att jag blev hög eller typ berusad av alkohol. Dock utan alkoholens negativa effekter. Det var ju inte så att jag vinglade av bussen, rullade nerför trappan till gymet o s v. Bara en positiv känsla, en varm känsla inombords som drog i smilbanden. Satt och smålog för mig själv sista biten. Verklig effekt eller tankens kraft? Låter den frågan vara obesvarad.

Jag var stark. Min rygg var grymt stark. Ja, jag var nog nästan starkast på hela gymet. Som att jag hade käkat Bamses dunderhonung. Ökade vikt i både breda och smala latsdrag, därefter samma sak i sittande bred rodd som jag körde i cable med latsdragsstång. Det är fantastiskt hur många varianter man kan köra av olika övningar bara genom att variera grepp eller ställning... stång, rep, sittande, stående, högt, lågt. Till slut hittar man en favorit. Eller så kan en övning växa fram och bli en ny favorit. Jag har fått en ny favvo när det gäller axlar, superset drag till hakan med stång & bred rodd stående med stång. Svider skönt i baksida axlar. Underbart med duktiga coacher som kan sätta ihop riktiga dunderpass. Men nu åter till ryggen... Fortsatte med marklyft. Här trodde jag verkligen att byxorna skulle spricka. Var tvungen att titta diskret i spegeln men tyget höll. Här är det teknik och åter teknik som gäller för mig. Få in rätt teknik för då blir det bättre flyt i övningen. Därefter kan jag börja tänka på att öka vikter. Avslutade gårdagens träning med ett par övningar vardera för biceps och triceps, provade att öka 2 kg i hantelcurl men det funkade typ tre reps. Nåja, alltid värt ett försök, nästa gång blir det fyra st. =) Sist men inte minst superset crunches på boll och fällkniven så magen fick jobba lite.

Imorgon är det dags för veckans crossfitpass, perfekt efter en vilodag.

Trevlig kväll allihop!

Sista rycket

Näst sista arbetsdagen. Ingen enorm pappershög som ligger och väntar men en välfylld "TODO-lista" i datorn. Några punkter som måste göras innan jag går hem imorgon. Nya ärenden som ramlar in nu får jag delegera, MÅSTE (ska låter roligare än måste men i detta fall gäller ordet måste!) bli bättre på att delegera arbetsuppgifter. Igår var det en dam in och trodde att jag var chef... hahahaha. Det finns hopp för mig också.

Som vanligt när semestern närmar sig börjar nojan över små symptomer som en kliande hals, lite lätt hosta (som jag tvingar fram) och liknande. En nysning kan orsaka panik. Ingen tid för sjukdom nu. På söndag ska jag på Gröna Lund med min brorsson. Han åker precis allt inklusive Fritt Fall. Jag har åkt den några gånger och varje gång säger jag att det var sista för det blir värre och läskigare för varje gång. Kan det bero på åldern tro. Det återstår att se om han lurar med mig upp i den... förmodligen blir det så. Älskar pirret i magen. Några berg- och dalbanor lär det nog också bli. Grymt skoj!

Nä om jag ska börja göra mig redo för jobbet. Ingen träning i detta inlägg men jag återkommer om det. Idag är det vilodag btw. Gräsklippning, tvätt och en sista dejt med Ernst för den här säsongen väntar ikväll.

Blågul

Varför är jag så typiskt svensk. Kanske för att jag är född här och har bott här hela mitt liv. Inbäddad i en trygghet från barnsben. Ska inte gnälla då det finns människor som far illa och lever i ständig skräck och oro. Är tacksam för min uppväxt och vem jag har blivit. Men jag skulle gärna byta bort en del av mitt svenska tankesätt. För mycket Jantelagstänk, ödmjukhet så det går över gränsen.

Som när man får frågan hur man kan träna så mycket. När någon tycker att man är så duktig. Istället för att sträcka på sig några cm blir jag nästan generad. Men i sanningens namn jag är inte speciellt duktig för hur svårt är det att göra något man älskar att göra, något man brinner för. Jag tycker inte att träningen är Yeah och Wow jämt men oftast. Jag hamnar i svackor emellanåt då motivationen tryter och man får påminna sig om varför man gör detta. Svackor tror jag att de flesta drabbas av på alla nivåer, elit som motionär. Skulle jag däremot ständigt behöva tvinga mig till gymmet skulle jag ta mig en funderare. Hur många gånger i veckan är det rimligt att hinna träna och att samtidigt tycka det är roligt. Vilken nivå bör just jag lägga ribban på. För mig vore det svårt att behöva dra ner på träningen precis som många har svårt att överhuvudtaget komma igång. Allt är relativt och allt är individuellt. Vad är lagom? Finns ens det ordet? 

Mitt mål är högt uppsatt! Det krävs disciplin och vilja. Det är inte bara antal pass som räknas utan att få ut maximalt av varje pass. Nu kör jag mitt race, ALL IN. Ni som inte tror på mig gör inte det då. Vad ska jag göra åt det. Ska jag ge upp min dröm för att det finns folk som tvivlar. Men ni kan hålla er på bra avstånd för jag behöver inga energitjuvar. Men å andra sidan hellre de som vågar ifrågasätta rakt och ärligt än falska ryggdunkare. Det är skillnad på engagerade människor som kanske inte tycker samma sak som en själv men som är beredda  att argumentera/diskutera och de andra som enbart  är fördomsfulla.

Jag vill vara stolt och stark. Våga stå för min sak. Jag har genomgått några dieter, dock aldrig kommit ända i mål när det gäller tävlingssatsningar. Men under dieterna har jag ändå lärt mig massor. Har vågat stå på mig när de andra i fikarummet hugger in på wienerlängden.  Har tagit fram min burk med kesella eller shaker. ”Ska du äta nu igen?”, ”Du äter ju hela tiden” är vanliga kommentarer jag har fått besvara. Ibland bara med ett litet leende, utan ord. Det är bästa medicinen istället för att irritera sig. Man får även tänka på att de förmodligen inte har en aning om vad det är man sysslar med. De vet ingenting om varken fitness eller deff. Är de nyfikna berättar jag gärna om mitt intresse. Klart det kommer lite dumma kommentarer ibland, ibland lite för dumma, kanske t o m på gränsen till spydiga. Då behöver man inte ödsla energi på att försvara sin grej. Jag vet ju att det jag äter är rätt för mig. Den insikten räcker. Deras enorma lunchbufféer ger inte mig den kropp jag vill ha. Varken på ut- eller insidan. En överhoppad frukost för att sedan fika två gånger per dag är inte heller riktigt rätt väg. Har mött alltför många kvinnor (av de jag har mött som kör "hoppa över måltider metoden" är majoriteten kvinnor) som stolt har berättat om att de inte har ätit nån frukost och bara en liten sallad till lunch. Hm… undra hur deras ämnesomsättning fungerar.

Att veta med sig själv att man gör rätt val. Det är en grundpelare för att lyckas. Det är bara jag som vet vad som är rätt för mig. Det är mitt val och mitt liv.

Även om jag har vågat gå min egen väg kommer tvivlet ibland. Det känns som varken jag eller nån annan tror på mig i dessa stunder. Men tänk exempelvis på Therese Alshammar eller Anja Pärsson eller Sanna Kallur, vilken press när en hel kår med journalister dömer ut en. Vi har sett många exempel på hur man kan resa sig på 9 och komma tillbaka med hjälp av envishet, självförtroende och självklart en gnutta talang. =) 

Man kan inte vara omtyckt av alla. Oj oj oj, när ska jag inse det och acceptera det. Jag gillar inte att göra folk besvikna. Speciellt under dieter är det lätt att göra folk besvikna. Speciellt när inte tiden räcker till ordentligt. Är rädd att de ska känna sig bortprioriterade. Ändå hoppas jag att mina nära och kära är tillräckligt säkra på mig så de vet vad de betyder oavsett hur mycket eller lite jag hinner träffa dem. Det är dem som ligger mig varmt om hjärtat, jag vill inte riskera att förlora dem.

Vad andra utomstående besserwissrar tycker ”who cares???”

Bra början

Efter en fullspäckad dag på jobbet, träning (axlar o bröst) samt 30 min massage känner jag mig ganska nöjd för idag.

Denna vecka var allt som vanligt så jag inledde med det traditionella benpasset igår morse. En övning jag gillar alltmer är raka marklyft. Kanske för att jag numer kör med fri stång istället för smith. Jag upplever att jag får involvera hela kroppen på ett annat sätt men samtidigt får jag ändå grym kontakt i baksida ben, d v s den muskelgrupp där det ska kännas.

Dagens pass för axlar och bröst går inte till världshistorien men ett helt ok pass. "En dag på jobbet". Tar det lite lugnt med alltför stora höjningar eftersom jag vill fortsätta vara hel i kroppen. Underbart att få känna sig stark och frisk igen. Peppar peppar ta i trä (tar mig på huvudet)... som man brukar säga. Idag lyxade jag till det med massage. En djup massage ska tilläggas, inget mesande. Massören gick hårt på triggerpunkter och det frigjordes säkert en del slaggprodukter i kroppen. Hon konstaterade, ännu en gång, att min kropp svarar bra på behandlingen. Musklerna ger med sig. Gött!

Jag tycker att veckan har börjat bra så nu hoppas jag att den fortsätter på samma härliga sätt. Nedräkningen fortsätter, 3 dagar kvar! På fredag firar jag semestern med träning såklart! Nästa vecka ska jag faktiskt prova ett riktigt Crossfitpass på Crossfit Må Bättre Borlänge... om jag inte drar mig ur. De är riktiga tuffingar som tränar där. Där kan jag slänga mina tunga 5-6 repsare i väggen. Har inte en chans mot dem när det gäller pull ups, thrusters, burpees m m.

Nu är Allsång på Skansen över för den här säsongen, ett sant hösttecken. Hoppas dock att sommaren sparar det sista till nästa vecka, för jag som har sen semester vill också hinna smaka liiite av den. Sen lär den dra sin sista suck för i år. På återseende! Välkommen härliga höst!

Ha en fortsatt fin vecka!

Kär gammal vän

Kan man kalla det kärt återseende mellan mig och min spikmatta... Aj som satan. Det kändes att det var längesen. Men ack så skönt och välbehövligt. En varm känsla spred sig över ryggen. Har haft en trötthetskänsla i nedre delen av ryggen på sistone. Stela och ömma sätesmuskler har gjort att jag känt mig som typ 85 år vissa dagar. Passar även på att ge benen en omgång nu när jag har intagit kvällens position, d v s ryggläge i soffan.

Snygga sockor. Diggar flamingos, hade en stor rosa i plast förut men jag tror att min brorsdotter fick den.

Ryggläge med filt och spikmatta under vaderna. Fy, benen ser gigantiska ut ur den här vinkeln.

Var till ICA Kvantum Kupolen i Borlänge tidigare idag. Wow, vilken upplevelse. Som för ett barn att komma in i en leksaksaffär eller godisaffär. Mycket spännade på hyllorna, stort utbud av ekologiska varor. Bl a ris, linser och bönor av alla de slag i lösvikt. Köpte ett par dl av rött råris som jag har varit nyfiken på. Bra sätt att kunna prova olika sorter utan att köpa på sig hela paket som hinner bli gamla. Säkert dyrare jämförpris men man slipper onödigt spill. Dagens hissa går till denna matbutik! Dissa skulle i så fall vara motsatsen till den välsorterade fräscha matbutiken. En billigare variant som är desto mindre fräsch och mest innehåller en massa skräp att lura på folk. Visst även de sk finare butikerna säljer samma varor men det är betydligt lättare att hitta nyttiga alternativ på dessa. Större utbud och gott om välkända varumärken. Man bör bli skeptisk när man läser långa innehållsförteckningar där man förstår ungefär två av ingredienserna och resten bara är en rad med e-ämnen och andra konstiga långa namn. Det är inte underligt att svenska folket blir allt fetare med tanke på vilket utbud som finns och hur lättillgängligt det är.

Rött råris. Matigt och gott som omväxling.

Trevlig kväll på er alla!

Sista rycket

Snart dags för sista rycket, 5 arbetsdagar kvar till min efterlängtade semester. "Vilken sen semester" säger många förvånat. Mmm det är just det som är extra skönt med att spara semestern. Få komma bort från vardagens hamsterhjul nu när allt blir som vanligt igen. Under sommaren råder en mer avslappnad cool attityd men nu när hösten står för dörren är stressen ett faktum. Återigen ska familjerna få vardagspusslet att gå ihop. Nu berörs ju inte jag av det, inte direkt men kanske indirekt genom kollegor, släkt och vänner. På fredag loggar jag ur datorn på jobbet och flyr verkligheten de kommande tre veckorna.

Eller frågan är väl om stressnivån är lägre på sommaren. Kanske är det jag som dels är singel och dels har jobbat större delen av denna sommar som upplever tillvaron som lugnare och mer avslappnat. Det verkar råda en viss semesterstress också. Iaf om man läser fb och allt som ska göras och åkas på, djurparker, sommarland och f-n och hans moster. Nu har den värsta nojan lagt sig vilket gör att jag kan ta min semester i lugn och ro. Jag kommer att kunna bege mig iväg på dagsutflykter utan att trängas. Det passar mig som hellre är ensamvarg än flockdjur.

Nu låter det som jag inte är det minsta barnkär, men det är jag i allra högsta grad. Speciellt när det gäller mina nära och kära och deras guldklimpar. Har en förmåga att dra till mig barns uppmärksamhet. Vet inte vad det är men de fastnar liksom för mig trots att jag inte är den person som gulligullar mest med dem. Visst kan jag sakna det ibland... Någon som kryper upp i ens knä och säger "Mamma jag älskar dig" på sitt eget språk. Men tids nog kanske det kommer. Familjelivet. En partner (oavsett om det är man/kvinna) som alltid står vid ens sida och stöttar en i vått och torrt. Visst skulle det kännas toppen att ha en stöttepelare i tillvaron, speciellt nu med den stundande utmaningen framför mig.

Återigen har jag upplevt hur svårt det är för utomstående att förstå fitnesslivet. Jag kan som jag har sagt tidigare inte kräva att de ska förstå vad man sysslar med. De kanske aldrig kan förstå varför man utsätter sig för prövningar av detta slag. Men jag vill åtminstone att de visar respekt. Likväl som att jag respekterar deras vägval i livet. Det är självklart kul om det finns en sann/äkta nyfikenhet, med sann/äkta menar jag inte att man lite snabbt frågar hur det går bara för att vara artig. Människor som är öppna och nyfikna på det främmande. Det är svårt att förstå hur man kan drömma om att stå på en scen i bara glittrig bikini och högklackat och bli iaktagen från topp till tå. För det är ju det vi helst av allt vill, eller? Enligt min uppfattning har de missat en del av poängen. Varför man vill tävla är självklart högst olika beroende på vem man frågar. För min del är det inte bara minutrarna på scenen. Det är hela vägen dit. Resan! Upptäcksfärden genom de olika faserna, uppbyggnad som sedan övergår i diet. Att lära känna sig själv och sin kropp.

Dags för mat igen. Detta är en rolig(???) kommentar man ofta får som fitnesstok. "Ska du äta nu igen?"
En klassiker på flera arbetsplatser jag har jobbat på. Man får snällt bita ihop och se glad ut.

Jag lever!

Och så några rader om dagens träning.

Vågar nog påstå att detta är veckans höjdpunkt. Ett högintensivt pass i crossfitstil. Visst älskar jag den tunga styrketräningen men detta är ett skönt avbrott i den vanliga träningslunken. En känsla av att vara levande!

Av en händelse råkade jag läsa horoskopet i morgontidningen. Detta må vara en lottdragning som redaktionen ägnar sig åt vid eftermiddagsfikat. Jag tror inte på sådant där men ändå... Det stod att jag skulle vara mer självkritisk... hm. Okej det är dags att rannsaka sig själv. Bestämde mig för att vara min egen coach på dagens pass. Inget fuskande, inget mesande, inget "jag orkar inte en till". Jag hade bestämt mig för att göra detta till ett pass att minnas. Siktet var inställt. Jag hade sannerligen lagt ribban högt. Max ansträngning, minimal vila. Skulle jag leva upp till mina förväntningar. Passet består av 6 st set med två övningar och varje set ska utföras två gånger efter varandra utan vila. 10 min uppvärmning och 10 min nedvarvning på löpband eller crosstrainer. Idag blev de sista 10 minutrarna liiite mer ansträngande än nedvarvning, la in några korta intervaller a´1 min.

Sista plankan var nästintill outhärdlig. Svetten droppade ner på handduken under ansiktet. Kopplade bort omvärlden. Trodde klockan hade stannat innan den äntligen slog om från 10:38 till 10:39. Då rasade jag ihop som ett korthus. Otroligt vilka känslor träningen kan framkalla för då kom tårarna. Lättnad, lycka, tillfredställelse av stora mått. Svett och tårar men jag klarade mig iaf från blod. Några killar i gymmet tittade på mig. Själva ägnade de sig mestadels åt att gapskratta åt varandras skämt. "Har ni aldrig sett en tjej som anstränger sig" tänkte jag. Tanken har slagit mig några gånger hur tyst det är i "mitt" gym. Som när jag kör tunga pass för exempelvis benen, det är fullt på gymmet men det är bara jag som låter. Man behöver inte stöna som att man håller på att avlida men lite läten kan man väl åtminstone bjuda på. =)

Ha en fin lördagskväll!!!

Om någon undrar varför jag inte har mer bilder beror det främst på att jag är dålig på att fotografera. Är hopplöst att försöka få till bra bilder på mig själv dessutom glömmer jag bort det. Andra anledningen är att det är onödigt krångligt att ladda upp dem på datorn med nya mobilen. Smartphone heter det ju men vidare smart vet jag inte om den är.

Friday is the new Saturday...

Friday eller Fridag passar kanske bättre. =)

Min fria dag började igår på kvällen och pågår fram till nu i eftermiddag. Kändes bra att inleda helgen med fredagsmys. Det handlade inte om OLW påsar och 2 liter läsk utan om fredagsmys på mitt eget sätt. Det är svårt att hålla det inom rimliga mängder. För mig är det värst att jag vill ha lite av allt. Måste liksom prioritera i turordning vad jag längtar mest efter. Det kommer att bli ohållbart i längden (läs "när dieten börjar") så det bästa är att trappa ner sockersuget så mycket det går redan nu. Av följande orsaker:

• Jag tycker inte att det är särskilt gott. Förra lördagen var jag så sugen på smågodis och eftersom det händer sällan tillät jag mig köpa en "liten" påse. Märkte direkt i affären att det skulle spåra ur när jag inte kunde välja och välja bort vilka godissorter jag skulle plocka av. Det blev mer än beräknat. Åt ungefär halva påsen sen mådde jag verkligen illa. Det var inte pga kalorierna utan snarare för alla tänkbara färgämnen och tillsatser det kunde tänkas innehålla.

• Bakis... att bli bakis av alkohol under mina år som "partypuma" var en sak. Kanske hade man haft världens roligaste partynatt med gänget. Nu föredrar jag livet som "fitnesspuma". Idag är det inte värt att bli bakis överhuvudtaget oavsett om det beror på alkohol eller socker.

• Det kostar pengar. Det är lätt att gnälla över att proteinpulver och kosttillskott är dyra men räkna ihop hur mycket pengar man slösar på godis/fika/skräpmat så kanske det blir en del.

För min del känns det bra att byta dag. Anledningen är att när jag lägger mig på lördagskvällen med högt blodsocker vaknar jag på söndagen med ett uselt humör. Abstinensen efter socker blir näst intill olidlig när jag dessutom vet att det är söndag. Jag och söndagar är inte bästa vänner. Kanske skulle jag behöva jobba med dessa känslor och det blir säkert enklare om jag slipper vara sockerbakis. Dessutom är det viktigt att jag lär mig prioritera. Att tänka efter före. Att fråga sig själv om det är värt den korta stunden njutning. Och hur mycket njtuning är det egentligen. Kanske bör jag avstå helt från socker. Men vi börjar med ett steg i rätt riktning.

 Jag har egentligen inget behov av att skriva exakt vad jag stoppar i mig, vill jag skriva matdagbok gör jag det för mig själv. Och jag skulle aldrig skriva ner mina vanliga dagar i minsta detalj, dels för att inte lämna ut mitt upplägg som jag faktiskt betalar för. Dessutom känns det inte särskilt intressant att dela med sig av. Det är min privatsak helt enkelt.

Men detta är ett exempel på en dag utanför mitt vanliga schema, min s k "fridag". Delar med mig av den för att påminna mig själv om att jag kan släppa lite på tyglarna utan att skena iväg. Bloggar ju främst för min egen skull och för att lätta på mina tankar och funderingar.

Fredagkväll: Grillat kycklingspett + färskpotatis. Ett par skivor grillad halloumiost. Grillad tomat, lök, paprika och champinjoner. Kall sås på lättyoghurt & sweet chili. Det var en rejäl portion mat på tallriken.
Efteråt blev det två st kex med ett par skivor vit ost, typ Brie från Castello. Ett glas vin.
Avslutade kvällen med en efterrätt. Persika i tärningar + en halv banan, ca 1 dl turkisk yoghurt och lika mkt kesella, över detta strödde jag 1 msk solrosfrön.

Lördagmorgon: Efterlängtade frukost! Blandade turkisk yoghurt och naturell lätt yoghurt, sommarens sista hallon från trädgården, hemmagjord rostad müsli. En skiva grovt bröd med skinka och avocado. KAFFE!

Efter tuffa crossfitpasset blev det en bar istället för proteindrink + kolisar, Chocolate temptation. Köpte med en mellansushi och åkte till Gammelgården och lunchade. Satt i den varma solen och njöt av det som kan vara en av sommarens sista dagar. En fin avslutning på "fridagen".

Observera att detta är en anpassning för att passa mig och mitt liv på bästa sätt. Vad som är rätt och fel??? Vad vet jag. Det finns gott om självutnämnda experter och jag påstår inte att detta skulle funka för alla.

Det som inte dödar härdar

Träningsvärken har flyttat sig från benen uppåt till överkroppen. Varje rörelse, bara att knappa på tangentbordet, känns... fördjävligt rent ut sagt. Förra veckan när jag inte kunde träna maximalt längtade jag efter denna känsla så njut nu då. =) Rygg och armar fick så de teg igår. Äntligen ett riktigt tungt pass där jag kunde maxa vikterna utan krämpor. Var dock väldigt noga med utförandet, ökade så länge jag kände att jag behärskade tekniken. När jag kände att det började svaja sänkte jag och satsade på fler reps istället. Strikt och kontrollerat. Använde så mycket kraft som möjligt i varje repetition, varje rörelse skulle utnyttjas maximalt. Behöll bra fokus hela passet och musklerna var sådär härligt slutkörda efteråt, känslan jag har saknat! Drinken med White Flood innan passet kan ha spelat viss roll för detta var styrketräning i sin allra bästa skepnad.

Vet att man inte ska bry sig i omgivningen men ibland kan man inte låta bli, speciellt inte i gymmiljö där många olika människotyper ska samsas på ganska små ytor. Igår fick jag dock till ett kanonpass även i det avseendet. Kopplade bort allt runtomkring, gick in i min bubbla och körde järnet helt enligt mitt upplägg. Inga funderingar på vad de andra höll på med eller om de iaktog mig och vad de i så fall tänkte om mig och min kropp. Det var jag, min kropp och min spegelbild i ca 50 minuter. Har även varit extremt strikt med kosten denna vecka. Uppbyggnad eller diet, har man en plan ska den följas, det är MIN åsikt. Tål att upprepas hur många gånger som helst, man bygger inte kvalitativ muskelmassa av en massa skräp. Det är inte bara dåligt för formen rent utseendemässigt utan har även en massa andra negativa effekter såsom höjda blodfetter, risk för diabetes m m.

För mig är det en trygghet att följa upplägget. Det är utformat av kunniga personer och framförallt är det utformat för just mig! Vill jag ha resultat varför ens tveka. Egentligen är det världens enklaste grej. Att ta sig från punkt A till B när man har kartan i handen, vägen är utritad. I teorin väldigt enkelt men i praktiken? När man kör längs vägen upptäcker man ofta en massa spännande platser och sidospår. Lätt att trilla dit om man inte är tillräckligt bestämd. Jag tar tacksamt emot den motivation jag känner för tillfället. Den hjälper mig att stå emot livets frestelser. Medvetenhet, att göra medvetna val känns som en bra grund för att lyckas. Idag var det väldigt nära att jag tog en chokladbit på jobbet. Vi har en ask Noblesse med apelsincrisp i fikarummet och ca en timme före stängning när jag var som mest utslagen var jag mycket nära, jag var praktiskt taget där med handen och rörde chokladasken. Då stannade jag upp och tänkte efter... före. Om jag tar chokladen blir jag kanske piggare och orkar städa när jag kommer hem, MEN jag vill kanske ha mer socker och jag blir bara pigg en kort stund. Btw... Vem har dött av lite damm i hörnen. Så nu sitter jag här med dammråttor (de blev nog glada som fick överleva ännu en dag) och en korg med tvätt. Men jag har hela helgen på mig. =)

Nu tror jag minsann att fisksoppan är klar. Den doftar gott och ser väldigt god ut. Lite mer kryddor som pricken över i:et.

Träningsveckan är äntligen igång

Äntligen! Jag är van att inleda veckan med ett träningspass redan på måndagmorgon men denna vecka fick jag ge mig till tåls. Nu är jag hemma efter ett riktigt bra benpass. Eftersom jag la in en extra vilodag igår fick det bli en ordentlig genomkörare idag, både fram- och baksida ben samt mage. Utfallsgång är en av mina favoriter, en riktig mördarövning. Inte den tyngsta viktmässigt men det krävs uthållighet! Seghet! Förväntar mig träningsvärk imorgon, den är efterlängtad efter senaste veckans mesträning. En vecka som har bestått av annan sorts värk som är 10 gånger värre än träningsvärk. För det första vet man vad träningsvärken beror på och för det andra vet man att den går över inom några dagar.

Vet inte om det berodde på ofrivillig vila igår. Vaknade med stor iver i morse. Kunde känna den friska morgonluften utanför ända in i sovrummet. Ut i köket och på med kaffebryggaren. Det syntes tydligt att den nyklippta gräsmattan var fuktig efter nattens kyligare luft. Något magiskt i luften som lockade mig ut på en morgonpromenad. Tänk hur många morgonpromenader man har avverkat under årens lopp, både under åren i Stockholm och här uppe. Det finns många minnen från alla dessa morgonpromenader, olika årstider, olika känslotillstånd. Mornar när jag har flugit fram hög av kämpaglöd eller andra mornar när jag har släpat benen efter mig och mest längtat hem till frukostgröten. Följer de andra teamtjejernas bloggar med spänning, de som redan har påbörjat eller är på väg att påbörja sina dieter. Man känner igen mycket, målet är detsamma, men ändå är varje resa individuell. Hur olika liv vi än lever till vardags siktar vi mot samma mål. Det finns en gemensam nämnare, målmedvetenhet! Längtar tills det är dags för mig att kliva på tåget. När det är allvar. När morgonpromenaderna ska göras oavsett humör. Deff, diet... call it what you want but I call it love. =)
Är så innerligt tacksam för den glädje träningen ger mig just nu. Lämnar jobbet som en urvriden disktrasa inombords vissa dagar. Men ändå så mycket kvar att ge när jag äntrar gymmet. Mental befrielse. Att låta hjärnan vila och musklerna jobba. Det föder positiv energi. Den smittar av sig på hjärnan och vips är den med i matchen igen. Positiv energi ja... Det behövs nu! Mer än någonsin. Semestern känns oroväckande långt borta trots att det "bara" är 8 arbetsdagar kvar. När rinner bägaren över, när rasar korthuset??? Önskar att jag får hålla mig hel nu utan onödiga skador eller sjukdomar. Så jag kan fortsätta min resa mot målet, fortsätta med det jag brinner för.  

Ha en fin tisdagskväll allihop! Nu ska jag ta hand om tvätten och sen slå mig ner i soffan.

Back to business

Efter en lyckad helg känns det ändå helt ok att återgå till jobbet imorgon. Jag fick verkligen ut maximalt av fre kväll och lördagen. Vilket tog ut sin rätt igår kväll, däckade i bilen från Stockholm så det var tur att pappa körde. Idag hade jag tid över att sova middag i en hel timme eftersom det ändå var så tråkigt väder. Kunde/borde kanske ha städat lite här hemma men som en klok text jag såg häromdan: "Jag städar inte, alltså lever jag". Perfekt med en lat söndag, att hinna varva ner och ta igen sig inför den kommande veckan. Hoppas på att kunna gå för full maskin igen efter värken i rygg/skulderblad. Hoppas på att kunna träna optimalt igen.

Borde kanske ha vilat igår men det gäller att ta tillvara på tillfällena, när jag hade möjlighet att träna på ett riktigt gym. Förväntansfull klev jag av pendeltåget vid Karlbergs station. Promenerade via St Eriksplan och Vasaparken bort mot Hälsingegatan. Hängde på låset vid Delta när "Dimman" kom och öppnade placet. Doften som slog emot mig på väg till omklädningsrummet. Äkta gym. Hela atmosfären talade sitt tydliga språk. Här jobbade folk hårt, här var det blod, svett och tårar som gällde. "The price of excellence".
Det blev ett hyffsat pass med tanke på förutsättningarna. Tog i lagom hårt utan att det gjorde ont, lyssnade på kroppen kontinuerligt mellan varje set, varje övning. Rygg och baksida axlar fick en genomgång. Passade på att testa T-bar rodd (istället för vanlig stångrodd) eftersom vi saknar en sådan på gymmen här uppe. Grymt skön kontakt i rodden. Nu blir det en lapp i önskelådan! Jag trivs i miljön på Delta, känner mig hemma. Framförallt är det ingen som tittar om man stönar och grimaserar lite konstigt. Tänkte på det förra veckan på mitt vanliga gym, det är fasen bara jag som låter lite, åtminstone av tjejerna. På vägen upp stannade jag till och spanade in "Wall of fame". Två killar från min hemstad, två Säterkillar på samma vägg. Varav den ena är gammal skolkompis till en av mina bröder och den andra är storebror till en av mina bästa vänner. Coolt! Fånigt kanske men det var en mäktig känsla som växte inom mig. Stolthet, motivation, gnistan tändes inom mig och viljan att lyckas blev ännu starkare! Nu är det dags för mig att gå från ord till handling.

Efter passet vandrade jag in mot city. Köpte en wrap med halloumi och kyckling på Fattoush som jag satte mig på en lämplig bänk och åt. Efterrätten blev en yoghurtglass från Gallerian. Magen var mätt och glad och jag begav mig mot Gamla Stan. En stunds vila på Evert Taubes Terass på Riddarholmen. Utsikt över Riddarfjäden, Stadshuset, Norr- och Södermälarstrand, Västerbron med DN-skrapan. En favoritplats i sommarstockholm! Vidare mot Söder där jag hann spana in Prideparaden efter Hornsgatan. Träffade teamkompisen Annelise och vi tog en kaffemugg på ett fik. Vilken go och trevlig tjej. Vi pratade om allt möjligt, mycket träning så klart. Härligt med likasinnade människor. Härligt med energigivande människor! Tack för en trevlig pratstund!

Mötte upp mina föräldrar vid Slussen. Därifrån promenerade vi upp via Mosebacke, Katarinahissen, vidare ner mot Folkungagatan. Avslutade Stockholmsbesöket med en middag på en uteservering i hörnet på Götgatan/Katarina Bangata (tror jag). Njöt av en somrig måltid, grillad lax med lime- & basilikakräm, varma grönsaker och potatis. Njöt även av den härliga kvällssolen.

Därefter var det dags att bege sig hemåt Dalarna. Om två veckor ska jag ner till vår vackra huvudstad igen. Då väntar ett besök på Gröna Lund med brorssonen samt en heldag på egen hand. Min första semesterdag.

Slutet & början

Ännu en helg börjar gå mot sitt slut och regnmolnen hänger tunga utanför. Det är redan augusti och sommaren börjar även den gå mot sitt slut, höstkänslorna kommer krypande alltmer. Kan känna att det finns något sentimentalt över denna söndag. Likväl som de regntunga skyarna finns det en jobbångest som vilar tungt över samhället. Det är inte samma glädjetoner som för en månad sedan när alla pratade om sina semestrar. Förr eller senare kommer tiden ikapp och nu är det snart dags för många semesterfirare och skolbarn att kastas tillbaka ut i verkligheten, i vardagens gråa skepnad. Jag upplever denna förändring med blandade känslor. Kan också undra: "Var tog sommaren vägen?", "Var detta allt?". Men å andra sidan väljer jag att leva i nuet och livet går vidare trots att det blir höst. Lätt för mig att säga som har tre veckor semester framför mig. Jag har inte tid att sakna sommaren. Dels är den faktiskt inte slut ännu då vi bara är i början av augusti, och dels har jag så mycket roligt att se fram emot.

* Semester! Ja självklart är det en anledning till min anmärkningsvärt stora optimism. Har glädjen att tillbringa den i mina tre "hemstäder", Säter, Stockholm & Alanya.

* Stockholm. Denna pärla som bara ligger två timmars tågresa bort. Tillbringade gårdagen där och kanske är det fortfarande lyckoruset från mina drömmars stad som påverkar mig. Om två veckor är nästa besök inbokat.

* Alanya. Snart är jag tillbaka. Det är som att komma hem men ändå bort. =) Tryggheten, gemenskapen, sina kära gamla bekanta ställen men ändå oväntade upplevelser och äventyr runt varje gathörn. Om man vill och vågar.

* Byggprojektet! Att fortsätta vägen mot tävlingsformen. Denna kropp som ska skulpteras till något som kan liknas med fitnessfysik. En utmaning! Ett projekt att lägga hjärta och själ på! Fortsatt uppbyggnad under hösten och därefter deffen. Båda etapperna kräver fullt fokus och är så viktiga. Det är nu under hösten det avgörs vad jag kommer att ha att deffa fram.

* Home sweet home. Det är en omställning att flytta till hus och ibland undrar jag om jag har gjort rätt eller fel. Om jag har "tagit mig vatten över huvudet". Jag är inte den typiska husägaren som kan ägna all sin lediga tid åt hus och trädgård. Jag har många järn i elden. Men innerst inne är jag glad över att ha mitt hus och jag ska se till att göra det till mitt hem, min borg. Ge mig några regniga helger i höst så ska det nog bli målat och fixat här hemma.

Vid sidan om detta kommer hösten säkerligen att bjuda på andra trevligheter. Utmaningar på jobbet. Kurser. Weekendresor. Många oskrivna blad att klura på...

Smart uppfinning

Igår var jag lite bakåtsträvare. Men det finns fenomenala uppfinningar också...

T ex denna lilla smarta grej, Smartshake.

Använde en gammal variant av shaker häromdan och då slog tanken mig, hur fasen bar vi oss åt innan Smartshaken´s tid??? Stora funderingar för ett litet huvud. =) Minns att jag brukade ha vanliga små plastburkar alternativt plastpåsar med extra portioner proteinpulver. Kanske inte tog så mycket mer plats men det var betydligt krångligare. Plastpåsarna kunde ju vara slut och alla burkar kunde ligga i disken. I-landsproblem eller?

Förövrigt är det otroligt vackra mornar nu. Kunde inte motstå att dra på mig favvobyxorna och favvoskorna och ge mig ut på en liten promenix. Det blev bara en liten vända på 25-30 minuter men jag hann andas in den friska morgonluften och få en bra start på dagen.

Trevlig helg på er!!!

11 days to go...

Här går det undan! Men det är så jag vill ha det. 11 arbetsdagar kvar innan min efterlängtade semester, mer efterlängtad än någonsin. Det är en grym kick att veta att jag har 3 veckor att se fram emot. Det må vara 15 grader och duggregn måndag den 22/8, det spelar mindre roll. Det viktiga är friheten att rå sig själv utan tider. Det bästa är att vakna tidigt på morgonen och börja dagen med träning och därefter ha hela dagen till mitt förfogande.

Sammanfattning av veckan såhär långt:

Började bra med två enastående pass, baksida ben+ vader i måndags och framsida ben+ mage i tisdags. Utfallsgången satt fint där den skulle. Bra tryck i benpressen också.

 

Men man får tydligen inte vara FÖR glad. Igår sa kroppen ifrån. Rygg/nacke strejkade totalt när det var dags att träna rygg och armar. Därför fick det bli ett Gott & blandat pass med ett par övningar för framsida axlar, bröst samt armar. Har som mål att kunna komplettera veckans träning med rygg och baksida axlar under helgen. Dessutom har jag ju Crossfitpasset kvar. Får se hur jag kan lösa det. Först och främst ska värken försvinna. Lite tankar som dyker upp i huvudet:

• Offerkänslan. När det känns som man blir straffad bara för att man råkade må lite bra för stunden. Frustration som gör att jag skulle kunna sätta ihop en lång ramsa med väl valda svordomar. Den typiska känslan jag brukar känna. Men den här gången är den inte lika påtaglig. Försöker ta det lugnt och analysera läget istället. Jag vet att det inte tjänar något till att hetsa upp sig.

• Har jag gjort något fel? Ny övning? För tunga vikter? Fel teknik? Nej, jag har tränat enligt instruktionsboken till punkt och pricka. Så j-ä smart det går att träna om man dessutom vill öka i muskelmassa. Den senaste tiden har fokus legat på just teknik och jag har inte varit lika viktkåt. Förlåt för mitt språk. =) Det var väl frustrationen som trängde igenom.

Bara att vänta ut smärtan och stelheten. Det viktigaste är inte NÄR jag kan träna igen utan att jag kommer att kunna träna igen. Faktiskt lite läskigt när jag vaknade i natt och knappt kunde vända mig i sängen, hela nacken kändes förlamad.

Eftersom jag har trevliga planer inför helgen gör det inte så mycket med lite extra vila. Ska till Uppsala på 18-årsfirande av min brorson direkt efter jobbet imorgon. Tänk att lillkillen har blivit så stor medan hans faster knappast har åldrats någonting... hm. Ser fram emot en god middag på restaurang, att kunna välja ur menyn utan restriktioner. Därefter går jag min egen väg. En fråga dyker upp i huvudet... är jag helt knäpp om jag föredrar min kvällskesella framför tårta. Men vill jag bygga med kvalité gäller det att fylla kroppen med rätt sorts energi.

Får se om det blir en sväng via Stockholm på lördag. Beror dock på väderutsikterna. En solig dag på stan, spana på folk, Pride, smoothie från Blueberry... låter inte helt fel.


Träning betyder mycket men långt ifrån allt! Jag brukar säga att jag dör om jag inte får träna, det är lätt att säga så när man älskar något. Jag överlever med all sannolikhet fysiskt sett men en del av min själ dör en smula. Det skulle med lika stor sannolikhet bli ett stort tomrum i mitt liv utan träning. Livskvalitén skulle påverkas negativt. Det är en underbar känsla att träna hårt och målmedvetet. Svett, adrenalin, känslan efteråt, endorfiner, svalkande dusch och självklart den obligatoriska träningsvärken. Alla ingredienserna. Träning är en stor del av mitt liv men inte hela mitt liv. Därför sätter jag hälsan i första rummet. Jag vill fortsätta leva ett aktivt liv många år framöver, jag vill vara närvarande och spendera social tid med mina nära och kära, ta tillvara på havet av möjligheter som ligger framför våra fötter, små som stora glädjeämnen i livet,  jag vill fortsätta vara obegränsad. Därför vilar jag idag, troligtvis imorgon och kanske resten av veckan.


Nu ska jag fortsätta leka med min nya kompis som heter HTC Wildfire. Vi blir lite oense emellanåt, eller ärligt talat får jag ordentliga utbrott på henne ibland. Har noll tålamod med den nya tekniken. Har dessutom för klumpiga fingrar. Nokia 3210 det var en riktig klassiker det. Rejäla knappar. Bakåtsträvare? Javisst. Jag lever i fel tidsålder.

Och så lite träning...

Igår handlade inlägget mest om shopping och kokosnötter. Därför tänkte jag inrikta mig på det viktiga idag. Träning! Som vanligt tränade jag igår på morgonen. Måndagmorgon=gym. Föredrar morgonträning då måndagar är en dag när gymmen tenderar att svämma över eftermiddags- och kvällstid.Visserligen är det kanske något lugnare nu när det är riktig sommar ute, men det är ett skönt sätt att starta veckan på och då fortsätter jag med min morgonrutin. Vilken inledning på veckan med ett benpass, fokus baksida ben och vader. Liggande lårcurl, stående lårcurl i cable (eftersom gymmet saknar sittande lårcurl fick jag lov att byta övning), marklyft (tänkte extra på teknik och kontakt så det tog ordentligt på baksidan), sen var det dags för finnen och då sattes jag på ett svårt prov när jag skulle hitta lämplig plats att sätta fast fötterna, det funkade inte optimalt men ok, avslutade passet med sittande och stående vadpress, i stående körde jag ett ben i taget.

Idag är det framsida ben och mage. Det får bli ett pass på mitt vanliga gym efter jobbet. Som ni kanske har förstått tränar jag på olika gym. Mitt vanliga gym är Må Bättre Borlänge, det ligger alltså i grannkommunen och är 2,5 mil härifrån. Med bil tar det ca 20-25 min, med buss ca 30 min. Det finns även ett Må Bättre i Hedemora som ligger 1,5 mil åt andra hållet. Lite kortare resa och ibland passar deras utrustning bra beroende på vad jag ska köra. Dessutom har jag det något slitna gymmet här i stan där jag tränar på morgonen innan jobbet. Inte världens modernaste men tillräckligt med hantlar, stänger, vikter, dessutom finns både cable cross och smithmaskin så det funkar. Framförallt är det är snabbt och smidigt.

Nä nu blir det frukost. Kaffe så jag vaknar. Var så himla trött efter shoppingturen igår och sen när jag väl lägger mig kan jag ändå inte somna. Det blir inte heller bättre när jag ligger och irriterar mig. Brukar tänka på småbarnsföräldrar som har sömnbrist konstant och ändå överlever. Jag borde ju fixa några nätter med sämre sömn. Just nu är det dock väldigt tungt. Det är bara att bita ihop. När jag börjar fundera på att hoppa över träningen då är det verkligen illa, inte alls likt mig. Hoppas på en vändning under dagen.

Under the coconut tree...

Det blev lite shopping idag.... smått och gott. Söta strumpor med flamingos på som jag inte kunde motstå, Isadora nagellack i färgen Mellow Yellow, matchande gul blomma till håret, make up remover. Och det bästa av allt after sun bodybutter från Hawaiian Tropic i doften Exotic Coconut... hur sexigt och somrigt låter inte det.

Lägg märke till min duk, lite Pride-känsla =)...

Dessutom köpte jag en söt tunika/klänning från Lindex som jag har spanat in ett tag. Den kan alltså användas på olika sätt. Dagtid kan man ha den som strandklänning som den är. På kvällen blir den perfekt outfit tillsammans med ett par cykelbyxor eller leggings.

Det slog mig i morse att jag har passerat halvtid. Igår var det 4 veckor sen jag kom hem från Alanya och lika lång tid tills jag reser dit igen. 4 veckor är ju nästan ingenting. Jobbar bara 3 veckor till. Det är ännu mindre! Ska alltså ha en semestervecka hemma i Sverige, tid för avkoppling, träning och kanske en dagsutflykt till Stockholm. Ser fram emot att få återvända till Alanya, staden som alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta. Även om jag reser dit med andra förutsättningar denna gång finns det alltid ett band mellan mig och Alanya. Andra förutsättningar men minst lika fylld av spänning och förväntan. Även den mest rosaskimrande dröm når såsmåningom sitt slut. Det tog nästan ett år att inse sanningen, att vakna upp ur semesterromansens förtrollning. Jag tror och hoppas på en underbar vecka. Två galna brudar på äventyr i staden som aldrig sover, kan knappast gå fel. Dessutom med doft av Exotic Coconut...