Time out!

Gick till gymmet med en härlig känsla, förväntan och träningssug! Precis som man vill. Kropp och huvud var överens om att det var hårt jobb som gällde idag. När kroppen skrek "Ge upp" svarade huvudet "Jobba nu, mer mer mer" och tvärtom när huvudet ville ge upp och kasta in handduken fortsatte kroppen att mata på. 

Började med bröst hantelpress och flyes på lutande bänk. I flyesen försökte jag ha så sträckta armar som möjligt och skapa kontakt i varje repetition. Ökade vikt i hantelpress men behöll samma i flyes just för att kunna bibehålla teknik och kontakt.

Dagens pass blev lite gott och blandat så jag gick vidare över till triceps. Smala bänkpress, en tanke var att fortsätta jobba lite med bröst så därför passade denna övning perfekt. Supersetade med smala push ups. Tömde sista krafterna i triceps med viktplatta över huvudet. Biceps var nästa lilla muskel. Började med superset stångcurl och hantelcurl över bänk. Höjde vikt på stången och fixade iaf 2*4 st på nya pb, tekniken var ok men kanske inte 100%. Avrundade med vanliga hantelcurls stående för biceps.

Hade gott om tid på mig och lite krafter kvar så jag funderade över vilken muskelgrupp jag tyckte var allra viktigast att träna innan jag åker bort. Axlar såklart, kan aldrig få för mycket axlar i BF. Ett triset... Hantellyft åt sidan och framåt samt framåtlutade hantellyft över bänk för baksidan. Det brände! Grym känsla passet igenom. Kanske berodde det på nya PureFitnesslinnet...? =)

Så nu känns det som jag har kompletterat träningen denna vecka. Även om semester för mig INTE innebär totalvila så tar jag åtminstone en time out från schemalagd styrketräning. Bye Sweden, hi Alanya! Resväskan ligger på golvet och runt den massor med kläder, skor och andra tänkbara prylar man behöver. Kaos är bara förnamnet.

Först och främst ska jag fira midsommar med mina nära och kära! Ska hem till mina föräldrar och förbereda silltårta och laxrullar. En liten kris har uppstått... det har ösregnat hela morgonen så jordgubbsplockningen har stängt. Kanske har de öppet imorgon om det torkar upp. Mamma fick lov att ringa hem till han som har odlingen och fråga. Vad gör man inte för sin dotter som ska åka utomlands, kanske är detta sista jordgubbarna jag hinner få i sommar. Små bekymmer kanske. =) Vi har iaf laddat upp med glass av olika sorter, GB´s nya smaker med päronsplitt och lakritspuck samt klassiker som jordgubb och vanilj.

Skulle ha tagit med mig brorsans dotter och dansa kring stången ikväll när man firar "lilla Midsommar" på hembygdsgården. Men det känns inte lockande att leka små grodorna i blött och lerigt gräs.

Oavsett väder och vind... Glad midsommar på er!!!

Förra årets tårta som jag hade skapat. Vi får se vad det blir i år.

Semester

Första semesterdagen på hemmaplan. Vaknade vid 7-tiden. Kaffe, frukost och en lugn promenad längs sjön. Har kunnat pricka av några saker på min "Att göra lista". Varför blir den ändå inte kortare?

Efter lunch fick jag besök av min svägerska och lilla Alva 5 år. Hon gillar att titta på och plocka med alla grejer jag har, smink, smycken m m. Både jag och hon har en förkärlek till pastelliga färger, gärna rosa och lila. =) Alva alltså, inte svägerskan.

Har fortfarande träningsvärk i ryggen och idag även i axlarna och magen. Därför fick dagens träning bli ben med mest krut på baksidan. Körde passet i sporthallens gym, lite mer hardcorekänsla än anläggningen där jag brukar träna. Älskar den där äkta gymkänslan, där det är tillåtet att låta högt och ljudligt, skrika upp vikterna. Började med superset benspark- liggande lårcurl. Utfall i smithen. Kick back i cable cross. Benpress. Vadpress stående Avslutade med superset marklyft med hantlar- utfall med viktplatta. Underbart skakis i benen när jag gick nerför trappen.

Min plan är att hinna ett pass till innan jag åker på lördagkvällen. Målet är att jag ska ha tränat igenom hela kroppen ordentligt denna vecka, ryggen är redan avprickad, benen likaså. Högsta prioritet är bröst, i andra hand axlar och eventuellt några superset för biceps och triceps. Får se om det blir imorgon förmiddag eller midsommarafton. Perfekt att träna på gym man har tillgång till kl 5-24 varje dag. Bara att tajma in busstiderna också så jag har gott om tid på mig. En ordentlig genomkörare för kroppen som ska kännas när jag stiger ombord på planet. Då kan jag ta semester i lugn och ro, träna när jag känner för det på Ali´s gym men utan krav på antal pass och inget strikt schema.

Nu hälsar jag midsommar välkommen! Silltårta och snaps står högt på önskelistan. Vi dricker inte mycket snaps i min familj men den ska iaf stå där på bordet, det hör till och utan den är det ingen midsommar. Jag brukar kunna få i mig ett par cl. Det blir en mycket lugn, nästintill vit, midsommar. Jordgubbar! Det blir det garanterat! Igår fick jag smaka på de första nyplockade gubbarna härifrån trakten. Det finns jordgubbar och så finns det jordgubbar. De första importerade är inte mycket att hänga i julgranen. Sen kommer de första svenska från södra Sverige som har transporterats genom halva landet, de har plockats halvmogna och smaken är väl sådär. De riktiga jordgubbarna är trots allt de man får åka och plocka själv. Igår blev det kesella och jordgubbar. Till midsommar blir det förmodligen någon form av tårta. Hmm... Vi får se.

Nu ska jag iväg på en utflykt till Borlänge, handling av mat eller fotboll är frågan, mamma eller pappa. =) Vi får se vem jag hänger på när vi kommer dit. Ska ta med min kräftsallad och äta där. Picknick.

Borta bra men hemma bäst

Göteborg är en helt okej stad förutom blåst och måsar, dessa två saker kunde jag vara utan. Var jag än gick hade jag äckliga fåglar över mig, funderade på oddsen för att träffas av en måsskit. Men jag klarade mig faktiskt.

Nu är tillbaka på hemmaplan igen, lagom för att fira midsommar och sen iväg till Turkiet.

Tågresan till Göteborg tar ca 5 timmar och inkluderar 2 st byten. Det var lite kris på hemvägen inför sista bytet men tåget inväntade oss. Man får säga att SJ skötte sig hyffsat den här gången. Ingen extra omväg via Stockholm som i december när de gav fel info så vi gick på fel tåg i Katrineholm. Det var skönt att åka tåg och låta tankarna flöda fritt, speciellt på ditvägen, sista sträckan med X2000 mellan Katrineholm och Göteborg. Inga fler byten att tänka på. Iaktog människor runt omkring mig. Åkte 1:a klass. Jag kände mig lite avvikande med mina mjukisbrallor från Better Bodies bland alla stereotyper i kostym. Det var faktiskt en barnfamilj i vagnen också. Funderade på vad som döljer sig bakom de välputsade fasaderna. Undrar om vi skapar fördomar. Jag menar visst finns det fördomar i vårt samhälle, det fullständigt kryllar av dem. Men ibland kanske vi tror att folk tycker och tänker på ett visst sätt. När folk tittar på en tror man att det beror på att vi har gjort något fel eller ser tokiga ut. Vi intar försvarsposition... trots att vi inte behöver. De kanske inte alls tycker si eller så om en, de kanske har nog med sitt eget och fullständigt struntar i hur jag ser ut i håret eller om jag har träningsbyxor eller är osminkad eller lyfter lätta vikter. Om jag kör mitt race och struntar i andra blir det bra. Menar inte i det avseende att jag kommer att gå över lik för att nå mitt mål men jag ska fokusera på det som gör mig starkare, det som ger mig resultat.

Vi är fria att tycka och tänka som vi vill. Åsikter får man gärna ha, att man har skilda åsikter tillhör också livet, diskussioner kan vara givande om de förs på ett konstruktivt sätt. Men enbart dumma kommentarer göre sig icke besvär. Man ska inte vara för smal, inte för tjock och tjejer ska inte ha för mycket muskler. Vad är det ideala idealet egentligen? Är inte det upp till varje enskild individ att avgöra. Fick en kommentar i helgen som verkligen fungerade som bränsle. Jag blev bara mer taggad att träna ännu hårdare.

När vi rullade in i Göteborg kändes det 100% rätt. Lugnet spred sig inom mig. Det var ca 6 månader sedan sist. Fitnessfestivalen 2010. Jag var där för att se och lära, suga åt mig av atmosfären runt tävlingen. Om ca 6 månader framåt är det min tur att stå i rampljuset! Det var än en gång kärleken som hade tagit mig hit ner till västkusten. Kärleken till träning och fitness. Viljan och ambitionen att uppfylla sin dröm. Målmedvetenhet, driv, passion, egenskaper jag avundas. Det kan ju inte stämma in på mig? Okej, jag hade inte rest runt halva jorden men åtminstone genom en bra bit av Sverige, 45 mil, 5 timmar tågresa. Det finns folk som ger upp sina drömmar innan de ens lämnar hemmets trygga vrå. Flera år senare sitter de och funderar på hur livet hade kunnat varit om de hade vågat. För att våga vinna måste man våga ta risken att förlora.

Det var jättespännande att träffa tjejerna bakom teamet. Minette och jag träffades vid World Class för att köra posering. Usch vad jag kände mig stapplande i tävlingsskorna. Efter poseringen körde vi lite blandat pass med bl a marklyft, chins och latsdrag. Satan vad det känns i ryggen. Men till skillnad från förra veckan är det den gamla bekanta tränignsvärken som känns, den där sköna smärtan. När vi hade tränat klart dök Madde upp. Kul att träffa dem och få ett intryck av dem live och bra att de fick träffa mig och se min dagsform. Nu vet jag vilka områden som ska prioriteras. Det är ett spännande bygge jag håller på med. Jag är fylld av förväntan inför vad som komma skall. Fylld av ny inspiration begav jag mig iväg till Actic i morse, anläggningen låg nära hotellet och det var specialpris för gäster. Vilken anläggning! Det blev en riktig omgång för axlarna, ville inte sluta, matade på set efter set obegränsad med styrka. Minettes ord satt kvar i huvudet: "Du är starkare än du tror tjejen". Avslutade med mage. Lycka att äntligen kunna träna ordentligt igen. Ska våga lasta på vikter nu! Ska träna tungt men smart. Inte bli överdrivet försiktig men inte heller riskera att skada mig i onödan. Teknik och mentalt fokus är a och o.

Det blev nästan julafton för mig. Fick lite presenter från Smart Shake, nyckelband och en urläcker rosa Smart Shake. Tänk vad den här uppfinningen har förenklat ens vardag.

Göteborg!

Har återuppstått från "dagen efter koman". Kunde inte motstå pizzabegäret så därför vaknade jag med äcklig smak i munnen, lite bakiskänsla även idag alltså. Pizza, kebab, hamburgare, strips... ingenting jag skulle kunna leva på dag efter dag. Skönt att återgå till min normala(???) livsstil igen.

End of story... Back to reality. Idag är dagen D som jag har väntat på. Om ett par timmar sitter jag på tåget mot västkusten och Göteborg. Incheckning på hotellet och därefter till World Class. Väskan står packad och klar i hallen, biljetterna ligger på bordet. Nästan lite pirrig av förväntan och späning. Som att jag ska ge mig ut på världens äventyr.

Träningssuget är tillbaka. Vill träna tungt! Vill träna hårt! Härligt att känna igen sig själv igen. Har trots allt åtminstone 5 veckor kvar av uppbyggnad. Från och med nu ska jag verkligen utnyttja varje träningstillfälle maximalt. Njuta av känslan att prestera, känslan av växande muskler. Bara utgå från mig själv och mina resultat, ingen jämförelse med andra. Bort med negativ attityd, in med positiv attityd. Att drabbas av den här skadan (som förhoppningsvis börjar ge med sig) har fått mig att inse saker. Att ha en fungerande kropp är ovärdeligt. Att vakna och kunna stiga upp ur sängen med egen kraft är lätt att ta för givet.

Balans och harmoni. Känslan börjar återinfinna sig. Känslan jag hade för ett par veckor sen när allt föll sig så naturligt. När det inte fanns en minsta tvekan. Jag har även insett att jag har underbara vänner. Vi har inte samma brinnande intresse för kost och träning vilket kan vara skönt. Med dem släpper jag träningen för en stund. Men samtidigt har jag märkt att nyfikenheten finns där. Lite träningssnack blir det. Den här gången får de vara "delaktiga" i min resa. Tidigare har jag stängt dem ute eftersom jag har trott att de inte är intresserade. Jag är nöjd över mina val i livet. Man kan påverka sitt liv i stor utsträckning, inte allt såklart, men mycket ligger i våra egna händer!

Dags att göra mig klar inför tågresan! Mamma bjuder på frukost idag.

Som man förtjänar...

Jodå minsann jag lever. Zombievarning idag men det beror på rosévinet, kanske ett glas för mycket av det goda. Det var 80-talsparty i Säterdalen. Säterdalen är folkparken här i stan som hade sin storhetstid på 80-90-talet. Jag minns uppträdanden med Herrey´s, Lena Philipsson, Lili & Susie, Orup bara för att nämna några i raden av artister som gästade Säter. Disco på Forsbryggan med det gungande dansgolvet. Minns första gången jag följde med mina äldre kusiner ner dit en midsommar, första gången jag hoppade till Sommartider. Igår var det en tripp tillbaka i tiden!

Sista natten med gänget inför dieten? Vi började kvällen hemma hos mig med grillat och pastasallad, bröd och fetaoströra. Vi var den här gången 4 st tjejer. Det pratades, skrattades och "nostalgilådan" med gamla kort åkte självklart fram.

Nu gäller det att återhämta sig inför morgondagen. Kanske dags att packa inför Göteborgsresan... kanske snart. Första tanken när jag vaknade var: "Hur fasen ska jag hinna bli pigg tills imorgon". Men jag ska ladda med en... hrm... pizza ikväll. För att jag är värd det som man brukar säga? Nej. Jag är varken värd det eller i behov av det men min kropp och hjärna tror det. Hoppas på samma effekt som av kebabrullen förra månaden, då var jag som en duracellkanin hela måndagen, superstark på gymmet!!! Enda gången jag är sugen på sån mat är just när jag har varit ute... ännu en av alkoholens negativa effekter. Hela mitt inre skriker P I Z Z A. Att försöka "lura" kroppen med att äta en kycklingfilé och ris är liksom ingen idé. Den totalvägrar. En kall Chorizo och några tortillachips gick ner till lunch. Avslutade lunchen med att öppna frysen och ta några skedar gräddglass direkt ur paketet. Observera att denna dag är ett stort undantag i mitt liv. Men det finns de som lever såhär jämt, varje helg, ofattbart enligt mitt tycke. Misshandel av sin kropp.

Inte mycket fokus på träning i detta inlägg men det kommer senare! Det är samma gamla Pernilla bara lite tröttare och mer sliten idag. Ska slicka mina sår och resa mig ur askan! Starkare än någonsin. Dessutom känns det betydligt bättre i bröstet / ryggen. Att det blev värre i ryggen berodde förmodligen på en inkompetent kiropraktor som jag var till. P g a tidsbrist hade jag inte möjlighet att besöka min vanliga klinik som jag går hos ett par gånger per år för ryggbesvär.

En skada kommer aldrig lägligt och att drabbas nu under uppbyggnaden var självklart inte bra. Man kan alltid vända på myntet. Nu har jag tillräckligt med energi för att ta en motgång mentalt, tänk att drabbas under en diet när man redan är tärd både fysiskt och psykiskt. Jag har dessutom klarat mig från infektioner och virus... host, nys... nu börjar det väl bara för att jag skriver detta. Men peppar peppar ta i trä som man brukar säga, jag håller i både träbordet och huvudet.

Göteborg, här kommer jag. =)

No pain no gain

Klagomuren är stängd p g a bristande intresse. Nu lägger jag energin på det positiva istället. Vad är då positivt en vecka som denna...

Det positiva är att jag vet anledningen till min nedstämdhet. Drog på mig nån skada i lördags när jag skulle prova nya bröstövningen, pullover. Det är svårt vid nya övningar att veta vilken vikt som passar och självklart vill man utmana och testa gränserna. Tekniken satt inte till 100% och då är det lätt hänt. Kände att det stramade fruktansvärt i latsen och axelfästet men jag står ut med viss smärta. Ett par dagar senare var smärtan ett faktum. Kan inte köra pressövningar för bröst, inte dragövningar för lats utan att det hugger i sidan av bröstet ut mot armhålan/axelfästet. Nyckelbenet eller översta revbenet trodde kiropraktorn jag var till, inte ens han kunde hjälpa mig med detta. Knäckte till lite andra feljusteringar i ryggen men när han var på det ömma området blev det bara värre. Har inte kunnat träna optimalt, passen har känts 90%, inte 110% som jag vill. Frustration... hatar det ordet men det är det enda som beskriver känslan jag har varit fast i senaste dagarna, och maktlöshet. Stress över att det inte är lång tid kvar att bygga på. Halkade visst ur det positiva spåret...

Veckans träning har mestadels bestått av benträning. Framsida ben & mage i måndags. I tisdags lyckades jag trots allt få till ett hyffsat axelpass. Avslutade med vader. I onsdags stod bröst & biceps på schemat men jag insåg att det inte skulle hålla, fick bli baksida ben & mage. Provade hantelpress men där sa det stopp. Provade latsdrag bara på skoj och där sa det också stopp. Rodd i cable funkade faktiskt, roddövningar överhuvudtaget verkar gå bättre än latsdrag- och pressövningar för bröst och axlar. Det gäller att känna sig för. Min höga smärttröskel är ett dilemma. Kör så länge tygen håller. Idag siktar jag på ett pass för armar. Det måste ju bara gå.

Lite positiva aspekter:

Tänk vilka grymma ben jag kommer att få... och armar... och kanske rygg om jag kan fortsätta med rodd. Ska hitta på så många övningar som möjligt som jag kan köra utan huggande värk.

Det är faktiskt fredag igen! Två veckors semester. Ska inte måla fan på väggen men om värsta tänkbara inträffar och smärtan håller i sig så får jag se kommande veckor som en lugnare träningsperiod. Ska ändå tillbringa en av veckorna i Turkiet, brukar klämma in ett par gympass där nere men jag kommer inte att köra stenhårt varje dag.

Ska till Göteborg på måndag. Självklart hoppas jag på att vara fit for fight för ett dunderpass med Minette. Kanske läge att ta det lugnt i helgen än att vara dumdristig och det förvärras.

När det kommer till det stora hela är det trots allt "bara" träning vi pratar om. Man får kliva ur sig själv en stund och se det ur ett annat perspektiv. Hade det kunnat vara värre? Ja.

Nu ska vi ha en underbar fredag! Kram på er alla!

Analysera mera...

...eller inte. Nä jag har bestämt att analytikern inom mig får ta tjänstledigt på obestämd tid. Orkar inte denna eviga tankeverksamhet som pågår uppe i hjärnkontoret, jag vrider och vänder på varje känsla och detalj. Att analysera saker kan vara utvecklande om det handlar om rätt saker och på lagom nivå, men för mig blir det bara onödigt grubblande. Det hjälper mig inte, det stjälper mig. Jag krånglar till saker som egentligen inte är särskilt komplicerade. Jag fastnar ständigt i den här obekväma offerkoftan.

Jag ska denna sommar:

Bara vara. Med det menas inte att sitta hemma på altan och dricka rosévin hela sommaren. Många förknippar sommar och semester med alkohol. "Man ska njuta av livet" säger de. Jag njuter av att gå till gymmet. Låta musklerna jobba. Fylla på med lagom mängd god och nyttig mat. Vad vi upplever som njutning är högst individuellt. Jag menar "bara vara" i bemärkelsen att släppa onödig oro, att kunna avvika från planen i undantagsfall utan att det skapar kaos. Ett kontrollfreak är jag sannerligen. Jag klarar inte att bara flyta omkring men på sommaren kan det vara trevligt med lite mer spontanitet, speciellt nu innan dieten dra igång för då j-lar. =)

Leva här och nu. Fokus på konkreta saker. Inte älta gammalt som jag ändå inte kan påverka. Varje dag räknas. Varje träningspass räknas. Stanna upp och känn känslan just här idag. Inte tänk för långt fram i tiden. Har du en fot i det förgångna och en fot i framtiden pissar du på nuet. Jag vet ingenting om framtiden just nu. Visst har jag mitt mål klart uppsatt och jag har den hjälp jag behöver för att nå dit. Men det enda vi kan ta för givet är det som sker precis här och nu.

En sista arbetsdag kvar till 2 veckors semester. Behöver verkligen resan till Göteborg och träffa M&M. =) Jag tror att det kommer att bli en nytändning.