lördag 17 december 2011

Hardcore

En gammal goding med Scooter dök upp på spellistan under intervallpasset i morse. På toppen av backen, med ungefär en tredjedel kvar av passet, ni vet när det börjar bli riktigt smärtsamt. Här gäller det att inte vika en tum. Släpper man greppet är risken att hjärnan och kroppen börjar en livlig diskussion. De vill att man ska kompromissa fram en lösning. "De 10 återstående kan halveras till 5 men du kan ju köra ett par av dem lite längre????" Inte fuska medvetet men ändå ta en enklare väg. Jag gnäller över människor som inte är beredda att kämpa för framgång. Människan kanske är lat av naturen, eller åtminstone bekväm av sig. Jag vill slita, jag vill kämpa, för ju mer arbete man lägger ner desto skönare blir segerns sötma. Så "No way" att jag ger upp om jag så ska krypa sista biten.

"We know you´re addicted to the real hardcore"... En textrad som fastnade i huvudet. "Real hardcore träning" det är det som gäller om man ska lyckas. Har jag vad som krävs? Är jag beredd att ge vad som krävs av mig? Som en skänk från ovan fick jag oanad energi och på något sätt tolkade jag det som svar.

Vågen är min ovän. Jag vill inte ens nämna något om den idag. Den ger bara dåliga vibbar och negativ energi. Okej. Om jag ska vara realist behöver jag tappa åtminstone 7 kg till. Tajt? Kanske. Omöjligt? Absolut inte. Spegelbilden i gymmet talade sitt tydliga språk. Visserligen hade jag favvokläderna som framhäver X-formen.

Det har nu gått 7 veckor på deffen och jag har fortfarande inte behövt sänka vikterna, snarare höjer jag. Känner mig starkare och starkare. Går det att bygga muskler under deff? Nej det ska vara tekniskt omöjligt att bygga om man ligger på energiunderskott. Men jag ligger faktiskt ganska högt energimässigt med tanke på min korta längd och med tanke på mitt låga basala energibehov. Kanske är det en del av förklaringen till den långsamma utvecklingen. Men efter jul är det dags att speeda upp tempot rejält och sänka intaget. Hatar att stressa och vet av erfarenhet att resultatet sällan blir bra.

Vet att punktförbränning är en myt. Men det skadar inte att jobba extra med sina problemområden. I syfte att bygga muskler alltså. Igår la jag in en bonusövning, benpress med hög fotställning för att komma åt valda partier på lår och rumpa, mina problemområden! Om jag inte hinner tappa tillräckligt med fett så är det åtminstone mycket snyggare om det finns en tillstymmelse till en tajt muskulös rumpa därunder. Pressade tills benen skakade. Dubbla vikter mot när jag körde övningen före deffen. Starkare än någonsin!

Hardcorestyle! När man ser mig är inte hardcore det första man tänker på. Jag ser snarare väldigt from ut. Lugn, försynt. Jag lovar. Men jag lovar också att skenet bedrar, så j-a mycket. Det finns en glöd här inne, en eld, ett fyverkeri av vilja, lust, passion, ambition. Jag har ett sjuhelvetes temperament också, fråga mina närstående om ni inte tror på mig.

Avslutar med Muhammed Alis ord som även användes i Adidasreklam för några år sedan:

Impossible is just a big word thrown around by small men,
who find it easier to live in the world they've been given than to explore the power they have to change it.
Impossible is not a fact. It's an opinion.
Impossible is not a declaration. It's a dare.
Impossible is potential.
Impossible is temporary.
Impossible is nothing.

2 kommentarer:

  1. Heja Pernilla; kör så det ryker nu;):):)
    Krammis!!:)

    SvaraRadera
  2. Sakta men säkert ska det gå kämpa på, du är så duktig såååå :D
    Själv sitter jag med min pepparkaks burk ;)

    Kram

    SvaraRadera