tisdag 12 mars 2013

Dagen efter dagen efter dagen efter

Efter nästan två dagars förbannelse vände det igår eftermiddag, rättare sagt vid 17-tiden när jag klev in på gymmet. Valde att besöka grannkommunen eftersom jag behövde miljöombyte och ville träna ostörd. Målsättningen var att det skulle bli mitt livs bästa pass. Det var det enda som gällde, in och köra järnet. Okej, det blev ett bra pass och jag var faktiskt uppe och snuddade på maxvikter. Bröst och armar fick en omgång. Hur som helst efter passet kunde jag återigen känna aptit, sug efter god och nyttig mat. I morse smakade kaffet lika bra som vanligt... äntligen. Iväg till Må Bättre kl 6:15 för att ge ryggen extra kärlek denna morgon. Latsdrag, rodd med stång, smala latsdrag och marklyft... that´s it. Allt som behövs för ett komplett ryggpass. Färre övningar, fler set. Efteråt smakade frukosten extra bra, speciellt i deras sköna soffa, med en god kopp espresso. Jag var mig själv igen. Eftersom jag upplevde sånt flow fortsatte jag med ett axelpass nu i eftermiddag + intervaller på min nygamla vän, crosstrainern. Borlänges crosstrainer och jag var som ett gift par under deffen... vi upplevde många stunder tillsammans, både underbara och mindre underbara, både med- och motgångar, alla känslolägen. Jag och Säters crosstrainer ska också bekanta oss mer med varandra framöver, vänta bara tills i höst.

Känslan nu ikväll... jag är tillbaka, bättre än någonsin, starkare än någonsin! Jag har rest mig upp ur askan. Två dagars baksmälla är därmed ett avslutat kapitel.

Söndagen tillbringade jag till största del i vågrätt ställning. Började dagen med att slå upp ögonen och ha solen lysandes in i sovrummet. Ljuskänslig var bara förnamnet. Inte dunderbakis så jag behövde tillbringa dagen lutad över en hink som jag gjorde förr i tiden. Bara allmänt hängig, lätt illamående och något konstigt dunkande i huvudet. Knaprade smörgåsrån och knäckemackor med Bregott havssalt på både längden och tvären. Kvicknade till lite framåt lunch och kunde t o m följa med mina föräldrar till skogs för att plocka björkris. Ja om sanningen ska fram var det pappa som pulsade in  och fixade riset medan jag och mamma promenerade i solen. En halvtimmes promenad orkade jag innan jag tvärdog. Varningslampan blinkade, det var bara en tidsfråga innan jag skulle däcka. Resten av dagen tillbringades i hemmets lugna vrå, åt upp pizzaresterna från nattens hemfärd. Aldrig har pizza smakat så bra som den gjorde i baksätet på väg hem från krogen, åt med händerna direkt ur kartongen. Däckade tidigt på söndagskvällen men sov ganska oroligt, varje gång jag vaknade hoppades jag att det inte var måndagmorgon för jag mådde INTE bra. När klockan slutligen ringde mådde jag fortfarande inte bra. Va f-n! Kaffet smakade mest illa. Gick en vända för att få luft, 20 minuter orkade jag, med mycket pust och stön. Mina kollegor skrattade åt mig och tyckte att jag äntligen visade mig lite "normal", på deras nivå liksom. Jag tjatade hål i huvudet om hur bakis jag var och hur sugen jag var på både kakor och feta hamburgare till lunch. Som tur var stannade det vid snack och jag åt istället en matlåda från min mamma, bra mat alltså. Efter riskakorna och företräningsdrinken vände det! Adrenalinet, endorfinerna, allt var som vanligt igen. Men det var värt det när jag tänker tillbaka på helgen. Det var längesen, nu snackar vi riktigt längesen, jag hade såhär kul. Min kompis bjöd på skumpa och jordgubbar när vi kom, därefter en supergod tacopaj. Massor av skratt, gamla minnen, fotoalbum från tiden som partypumor, massor av vin, ännu mer skratt. Ner på stan för att äntra krogen. Liljan som stället heter renoverades i vintras och det var snyggt, riktigt snyggt och fräscht. Vid halv 12 intog han scenen, "SnyggMagnus" Carlsson. Jag och Johanna hade tagit plats längst fram vid staketet såklart. Kände mig som en skrikande fjortis på Idolfinalen. Men man måste våga släppa spärren ibland och leva ut! Vara omogen, ha riktig j-a roligt. Eventuellt, vi pratade om det i lördags men då var vi ju berusade, blir det Gyllene Tider i Leksand i sommar. Hoppas hoppas!

Oj, det blev en lång utläggning om helgens bravader. Nu ska jag slå mig ner och äta resten av middagen. Kyckling stekt i ugn med matgrädde, soja, sweetchili och sambal oelek och till det morotsbiffar. Riktigt goda om jag får säga det själv. Avslutar nog kvällen i soffan med kesellafluff, hallon, blåbär och rostad müsli för lite extra crunchy. Imorgon är klockan ställd på 5:15 för en timme senare ska jag vara på gymmet. Allt är packat och klart, matlådor förberedda i kylen. Benpass i ljuva morgonstund, finns inget bättre, det är då pannbenet får bekänna färg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar