Så kändes det i morse... Seg start på en seg söndag som gärna hade fått vara inställd för min del. Inte ens det varma kaffet hjälpte mig dra på smilbanden. Kände mig som åsnan Ior i Nalle Puh. Ändå hade jag sovit som ett barn hela natten. Gårdagens snabbvisit i Sthlm tog på krafterna.
Ryggläge på sängen stirrandes i taket. Offerkoftan hade tydligen letats fram i garderoben igen. Man har alltid två val. Ligga kvar och deppa utan anledning. Knappast särskilt produktivt. Ibland kan det vara skönt med en rejäl slappardag utan att göra någonting men då ska det göras av vilja, man ska känna för att ligga kvar nerbäddad i sängen och mysa. Men hur mysigt är det att ligga kvar och mysa med sig själv, när man dessutom känner sig som en fräsande hyena. Näe, jag ville upp och uträtta något denna dag. Alternativ två var alltså att ta sig i kragen. Just do it. Packade träningsväskan, blandade shakern med aminosyror, och stack iväg till gymmet för att köra skiten ur mig. Med den inställningen kan det bli himmel eller helvete. Det kan bli ett superpass men det kan bli för mycket frustration som sätter krokben på mig. Idag öppnade sig himlens portar... och endorfiner regnade ner. Jag tog i tills jag blev yr, tills det svartnade, jag fixade minst två extra reps i varje set. Mental styrka! Tacksam för min disciplin och vilja som räddade dagen!
Motivation kommer inte på beställning. Jag får ofta kommentarer om hur duktig jag är som orkar träna så mycket. "Jag tycker det är kul, det är det bästa som finns" brukar vara ett av mina argument. Men även om jag älskar träningen så högt finns det dagar då motivationen sviker. Träning ska såklart vara roligt annars skulle det aldrig funka i längden, men det finns dagar då det inte känns "Tjohej va kul" att träna, det måste man leva med. Men jag vet att innerst inne finns en ovärdelig kärlek till träningen. Idag var det autopiloten som tog mig till gymmet. Andra dagar är det den sanna glädjen. Huvudsaken är att jag vet att det är värt det. Självklart misslyckas jag ibland och får till ett riktigt skitpass men ofta översköljs jag av endorfiner, lämnar gymmet med en överdos av lyckohormoner. Varje pass är ett steg närmare mitt mål! Det räcker som drivkraft!
Nu är det handlat inför veckan. Lite komplettering på tisdag bara. Matlådor för mån-ons är förberedda. Nya upplägget har gåtts igenom ett antal gånger, uppifrån och ner, nerifrån och upp. Spännande! In i dimman på allvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar