Befinner mig på kollisionskurs med omgivningen. Självklart är inte jag oskyldig i sammanhanget. Jag är lättretlig och känner mig stressad och pressad. Då räcker småsaker för att stubinen ska brinna av. Som igår till exempel. En usel busschaufför som förmodligen fick körkortet i flingpaketet, bilister som borde stanna hemma, fotgängare som släpar sig över övergångsställen (”banta så kan ni också gå i normalt tempo” var en av alla elaka tankar som flög genom huvudet igår).
Annars började gårdagen på bästa sätt. Kände mig utvilad och på strålande fredagshumör. Solen sken när jag cyklade till gymet. Dagens första träningspass, baksida ben och triceps (”bytte plats” på mage o triceps). Liggande curlen tog bra på baksidan. Känns idag! Fredag på jobbet är alltid en bra dag. Det märks både på oss personal och kunderna. Efter lunch börjar jag liksom omedvetet nynna på OLW-reklamen… ”Det är dags för fredagsmyyyys” trots att jag nästintill hatar den. Därefter ändrades tonläget till alltmer moll. Små saker började sätta käppar i hjulet för mitt strålande humör. En nyckel som tydligen tyckte att det var jättekul att gömma sig längst ner i träningsväskan. Rev ur hela innehållet på trappen och fasade för att någon trevlig granne skulle komma, var absolut inte på humör för småprat. Hann lagom in och packa om väskan för att sedan bege mig mot dagens andra pass. Självklart blev vi fast på vägen till träningen p g a en trafikolycka… men då kan t o m jag hålla huvudet kallt och vara tacksam att ingen anhörig var inblandad. Som tur var hade vi en skicklig busschaufför på ditvägen som lyckades backa ett par hundra meter så vi kunde svänga av på en mindre väg. På hemvägen var det en busschaufför som gjorde allt för att vi resenärer skulle drabbas av whiplash (eller hur det nu stavas), tvära inbromsningar och full gas om vartannat. Väl hemma igen hamnade jag på en fullsatt uteservering med en rejäl köttbit och en stor cola light. Mat i magen och jag var nöjd igen.
Andra träningspasset igår (rygg och mage) gick väl relativt bra, godkänt men inget som går till historien. Jag kände mig sliten redan från start men jag orkade med samma vikter som vanligt. Idag känns det i följande kroppsdelar: Rygg, triceps, mage och baksida ben, d v s samtliga som jag tränade igår. =) Egentligen vila idag enligt schemat men den vilodagen behöver jag imorgon. Därför kastade jag in veckans mixpass redan idag. Hm… baksida ben stod det visst. Det fick räcka med lite lårcurl och rumplyft på pilatesboll. I övrigt bestod passet av ett par övningar för axlar och ett par övningar för bröst, varav den ena var en nygammal bekantskap, pullover. Det var superlängesen jag körde den. Vet inte om jag gjorde fel för det kändes lika mycket i lats/triceps som i bröstet, kanske p g a träningsvärken i dessa muskler. För att vara tidseffektiv blev det ett intensivt pass med minimal vila. Snabba puckar och jag var klar på ca 35 minuter. Längtade ut till solen, till en skön bänk där jag kunde sitta ensam med mina tankar en stund innan jag skulle åka hem.
Befinner mig i känslomässigt kaos. Jobbigt när man känner sig ensam och utanför. Passar inte riktigt in i småstadslivet men trivs inte heller med storstadens stress. Vill ha det bästa av båda världar. Saknar förståelse från omgivningen. Nu handlar det inte om förståelse för fitnesslivet och det vägvalet utan om andra saker på det emotionella planet. Det löser sig nog i slutändan, efter regn kommer solsken… Fy, bloggen blev en riktig klagomur idag.
Bilden skvallrar om mitt bästa sällskap idag… En Magnum efter träningen. ”Råkade” glömma efterträningsdrinken. Blev visst lite bakvänd ordning med maten, glass först och sen sushi.
Bäst att sluta skriva nu innan åskan slår ner i modemet igen. Det dundrar här utanför. Ha en fin lördag!!!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar