lördag 22 oktober 2011

Katt bland hermelinerna

En tanke slog mig... såhär på lördagskvällen.

Man kan älta ämnet fram och tillbaka i all oändlighet men vem orkar det. Men måste ändå få dela med mig av en synpunkt. Jag skrev om det i mitt inlägg igår och fick en kommentar från en teamkompis, Annelise. Det känns bra att det finns fler som lever i samma verklighet som jag, det känns alltid bra att vara flera i samma situation, man finner en grupptillhörighet. Annars känner jag mig ofta som en katt bland hermelinerna.

När det serverades eftermiddagsfika på kursen var det ingen som var särskilt förvånad. Men de gånger jag tar fram min shaker eller en proteinbar då tittas det minsann. Jag upplever ofta att folk i omgivningen blir förvånade när jag "äter hela tiden". De tycker att det låter krångligt att behöva ha med mellanmål och äta regelbundet. Har blivit jämförd både med småfåglar som äter lite hela tiden och dagisbarn som har fruktstund. Orkar inte lägga någon energi på deras kommentarer. Alla får göra som de själv vill därför ger jag mig sällan in i diskussion. Vad som är bästa metoden sett ur hälsosynpunkt... om det tvistar de lärda. Jag vet vad som är bäst för mig och min kropp. För mig funkar det bäst att äta var 3-4:e timme. Jag fick uppleva den tråkiga konsekvensen av att slarva med mattiderna när jag stupade på hotellrummet efter middagen i torsdags. Magen pajade totalt. Vaknade till och från hela natten med halsbränna, en gång när jag vaknade trodde jag att jag höll på att kvävas, fick inte luft. Många tror att det bara handlar om vikten när jag avstår från fika och alkohol, men det handlar lika mycket om hälsa.

Det är inte konstigt att barn i Sverige blir allt fetare när vår inställning till kost och hälsa ser ut som den gör. Det finns en vedertagen sanning att det nyttiga alternativet är äckligt. Hur ska våra barn bli annorlunda när deras pappa ryggar tillbaka och ser skräckslagen ut när det ligger lite grönsaker på tallriken, eller det räcker med en kvist timjan. "Man är väl ingen kanin eller"... säger någon och alla skrattar... höhöhöhö. Men lite extra beasås det gör minsann susen.

Nu ska jag äta en relativt nyttig lördagsmiddag. Kyckling (i marinad av lime, soja, honung och ingefära), en fetaostkräm med soltorkade tomater, till detta klyftpotatis och grönsaker såklart. =) Mmmmm.

2 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Åååå vad god lördagsmiddag du har tillberedat, nyttigt och SUPERgott!:):)
    Jag läser ditt inlägg och bara nickar med huvudet som en nicke-docke! Jag känner igen allt du skriver... och måste lägga till det där med att det blir uppstyr när man avstår från att äta fikabröd när någon bjuder. "Nej tack" räcker liksom inte, utan det är varför och ibland även "konstiga blickar" och gissningar som är ganska så långt från sanningen! Och allt detta bara för att man säger nej till "socker" och kakor... känns som att det fins behov i samhällskulturen av mera allmänbildning i Må-Bra mat!

    SvaraRadera