torsdag 11 augusti 2011

Det som inte dödar härdar

Träningsvärken har flyttat sig från benen uppåt till överkroppen. Varje rörelse, bara att knappa på tangentbordet, känns... fördjävligt rent ut sagt. Förra veckan när jag inte kunde träna maximalt längtade jag efter denna känsla så njut nu då. =) Rygg och armar fick så de teg igår. Äntligen ett riktigt tungt pass där jag kunde maxa vikterna utan krämpor. Var dock väldigt noga med utförandet, ökade så länge jag kände att jag behärskade tekniken. När jag kände att det började svaja sänkte jag och satsade på fler reps istället. Strikt och kontrollerat. Använde så mycket kraft som möjligt i varje repetition, varje rörelse skulle utnyttjas maximalt. Behöll bra fokus hela passet och musklerna var sådär härligt slutkörda efteråt, känslan jag har saknat! Drinken med White Flood innan passet kan ha spelat viss roll för detta var styrketräning i sin allra bästa skepnad.

Vet att man inte ska bry sig i omgivningen men ibland kan man inte låta bli, speciellt inte i gymmiljö där många olika människotyper ska samsas på ganska små ytor. Igår fick jag dock till ett kanonpass även i det avseendet. Kopplade bort allt runtomkring, gick in i min bubbla och körde järnet helt enligt mitt upplägg. Inga funderingar på vad de andra höll på med eller om de iaktog mig och vad de i så fall tänkte om mig och min kropp. Det var jag, min kropp och min spegelbild i ca 50 minuter. Har även varit extremt strikt med kosten denna vecka. Uppbyggnad eller diet, har man en plan ska den följas, det är MIN åsikt. Tål att upprepas hur många gånger som helst, man bygger inte kvalitativ muskelmassa av en massa skräp. Det är inte bara dåligt för formen rent utseendemässigt utan har även en massa andra negativa effekter såsom höjda blodfetter, risk för diabetes m m.


För mig är det en trygghet att följa upplägget. Det är utformat av kunniga personer och framförallt är det utformat för just mig! Vill jag ha resultat varför ens tveka. Egentligen är det världens enklaste grej. Att ta sig från punkt A till B när man har kartan i handen, vägen är utritad. I teorin väldigt enkelt men i praktiken? När man kör längs vägen upptäcker man ofta en massa spännande platser och sidospår. Lätt att trilla dit om man inte är tillräckligt bestämd. Jag tar tacksamt emot den motivation jag känner för tillfället. Den hjälper mig att stå emot livets frestelser. Medvetenhet, att göra medvetna val känns som en bra grund för att lyckas. Idag var det väldigt nära att jag tog en chokladbit på jobbet. Vi har en ask Noblesse med apelsincrisp i fikarummet och ca en timme före stängning när jag var som mest utslagen var jag mycket nära, jag var praktiskt taget där med handen och rörde chokladasken. Då stannade jag upp och tänkte efter... före. Om jag tar chokladen blir jag kanske piggare och orkar städa när jag kommer hem, MEN jag vill kanske ha mer socker och jag blir bara pigg en kort stund. Btw... Vem har dött av lite damm i hörnen. Så nu sitter jag här med dammråttor (de blev nog glada som fick överleva ännu en dag) och en korg med tvätt. Men jag har hela helgen på mig. =)

Nu tror jag minsann att fisksoppan är klar. Den doftar gott och ser väldigt god ut. Lite mer kryddor som pricken över i:et.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar