Balans

Balans... Under bussresan hem från träningen lät jag tankarna sväva iväg. Utanför passerade ett höstgrått regnigt landskap. Det spelade mindre roll, årstid, väderlek, sådant vi ändå inte kan påverka. Variationen är ju faktiskt en del av tjusningen. Istället väljer jag att fokusera och lägga kraft på sådant vi kan påverka. Valmöjligheterna i livet. Vad vill just jag att just mitt liv ska bestå av. Om vi ser bortom de mer grundläggande behoven såsom hälsa, kärlek, respekt, mat, pengar, någonstans att bo etc. Jag insåg att det finns ett samband. De saker jag brinner för, de byter energi med varandra. Ska försöka utveckla hur jag menar.

Exempelvis har jag precis kommit hem från min andra utlandsresa i sommar, min 10:e resa till Turkiet, varav 9 st har varit till Alanya. Det känns naturligt att kalla det mitt andra hem, har ingen släkt (ännu) där men däremot många vänner och bekanta. Det låter kanske intetsägande att resa till samma ställe gång på gång, men för mig är det lika naturligt som att de som har en sommarstuga åker till den regelbundet under sommarmånaderna. Jag älskar Turkiet som land och i synnerhet Alanya som stad. Jag känner mig bekväm. Jag hittar bra bland stadens gator och torg. Känner till bra restauranger bortom de värsta turiststråken. Känner mig hemma bland befolkningen. Kanske bor det en liten turk inom mig, samma hetsiga temperament, svängiga humör. Jag är ingen typisk svensk som sitter tyst och finner mig i situationen, ordet "lagom" finns inte i min ordlista. Jag kan se snäll och from ut på utsidan men inom mig blåser det orkan emellanåt. Skenet bedrar.

Snart är det slut på sommarsäsongen 2011. Många ställen stänger över vintern. Alanya får sin välbehövliga vila. Det känns tomt på ett sätt. Att det är ca 8 månader till jag ska dit nästa gång.

Men då plockar jag fram det andra jag brinner för. Det mål som ligger närmare. Den spännande resa jag har framför mig, en annan sorts resa. Resan som kommer att lära mig mycket om mig och min kropp. Jag pratar självklart om tävlingen. Vägen fram till tävlingen. Att följa upplägget, att tränaoch äta optimalt för att nå mitt mål. Nu kör jag "All in", 110%. Har fortfarande några månader kvar fram till dieten börjar. Fram till dess är det fortsatt uppbyggnad som gäller, dock med mer inslag av högintensiv styrketräning. Uppbyggnad fas 2 kallar jag det. På så sätt känns det mer konkret var jag befinner mig. Med mitt dåliga tålamod skulle jag helst börja dieten redan igår typ. Men var sak har sin tid. Målet känns inte så oändligt avlägset när jag skriver ner det som en liten agenda:

September- oktober: Fortsatt uppbyggnad. Inga större förändringar.
November: Här någon gång påbörjar jag dieten. Då får jag äntligen min konditionsträning, mina intervaller jag har saknat så fruktansvärt.
December: Fitnessfestivalen! Ska ner till Göteborg och heja på mina teamkompisar som tävlar. Dessutom mingel på mässan. Träffa fler likasinnade träningsfreak. Eventuellt har jag en spännande utmaning på gång, men jag håller tyst om det än så länge.
Januari-februari-mars: Dieten pågår. Tävlingsförberedelser såväl fysiskt som mentalt.
April: "Om gud vill och redskapen håller" så är det då jag ska göra min tävlingsdebut. Självklart kommer det att gå lysande!
Maj: Jaha... Har förmodligen haft tid att summera intrycken efter tävlingen. Beroende på resultat och intryck kan jag börja strukturera upp framtida tävlings-/träningsmål. Jag har inte alltför bråttom med att planera efterföljande tävlingar. Jag vill göra debuten först, få feedback från mina coacher samt domare. Jag har ju inte den blekaste aning om hur jag ser ut i tävlingsform, jag kan bara fantisera, visualisera. Framförallt ska jag ta en välförtjänt semestervecka i maj.

Okej, jag tappade visst tråden som jag började inlägget med... balans. För tillfället känner jag en perfekt balans i livet. Tävlingsplaner och resplaner fungerar som energigivare och glädjespridare i mitt liv, som bränsle. De kompletterar varandra. När jag tycker det känns piss att ha långt kvar till nästa resa då finner jag glädjen i träningen. Då går jag till gymet och kör ett dunderpass. När jag kommer till en svacka i träningen då tar jag fram glädjen som nästa resa ger mig. Tittar på korten från senaste resorna, väcker minnen till liv. Mina drömmar ger varandra energi.