tisdag 20 september 2011

No way...

... att jag kastar in handduken. Trots mycket strul på morgonen kom jag iaf iväg och hängde på låset när de öppnade gymet kl 7. Sprang runt som en förvirrad höna dessförinnan. Hade lite annorlunda planering idag med ett kortare pass på morgonen och ett kortare på eftermiddagen. Därför kom jag på den briljanta idén att packa två väskor. Det blev bara rörigt. Hade ställt den ena på en byrå och precis när den var färdigpackad lyckades jag välta den. Av ren reflex fick jag tag i den och där rök typ halva tumnageln. Det blev ett mindre blodbad. I ren panik skrek jag som en stucken gris och torkade av det på finaste handduken. Tur att jag investerade i söta plåster på Ikea, jag kände på mig att de skulle komma till användning. Dessa lösnaglar är nu avklippta men eftersom kanterna är svåra att jämna till har jag fastnat i saker hela dagen så det kommer säkert att bli mer behov av plåster. Det var otroligt befriande att äntligen kunna ta på sig en sportbehå utan att det tog en evighet. Nåja, små problem men det gjorde rysligt ont som att hela nageln slets av på mitten.

Nästa motgång var att min "fincykel" stod hemma hos mina föräldrar. Jag fick ta det gamla skrället som det nästan är punka på, iaf dåligt med luft både fram och bak. Trampade för brinnande livet. Som sagt på morgonen är varje minut värdefull. Väl på gymet hade någon stor och stark skruvat åt vredet på den liggande lårcurlen. Omöjligt att rubba. Fick köra så gott det gick trots att den var inställd efter en längre person. Med den dåliga starten var det svårt att komma in i passet, brukar kunna vända såna här pass men idag blev det ostrukturerat. Bästa övningen denna morgon var raka marklyft där jag kunde lasta på mer vikt och fick bra kontakt. La till ett par bonusövningar, stående lårcurl samt kick backs i cable. Godkänt trots allt.

När jag kom ut från gymet höll de på att frakta bort cykelstället. En av gubbarna skojade med mig att det var tur att jag kom ut annars hade cykeln varit bortfraktad. Skrattade hela vägen hem, tänkte hur jag hade reagerat om jag hade kommit ut och det hade varit tomt. Kunde se minen, snacka om hakan vid knäna. "Men den stod ju här när jag gick in".... Har varit allmänt flamsig hela dagen. Skrattat åt allt på jobbet, fick ett anfall så jag trodde jag skulle ramla ur kontorsstolen. Suck, jag blir trött på mig själv.

Skönt att komma till jobbet och få vila fysiskt. På jobbet är det hjärnan som får jobba. När jag går till gymet stänger jag av den verksamheten. Hjärnan är visserligen med i träningen när det kommer till mentalt fokus, träningsvilja och inställning, men det är inte samma psykiska påfrestning som jobbet innebär ibland. Då är det kanske tur att man kan skratta på jobbet.

Efter jobbet drog jag iväg till gymet igen för att avsluta dagens träning med vader och mage. Plankan 3* 1,5 min gick lättare än sist och jag la till några sekunder i de två första seten. Fällkniven och crunches med grym kontakt. Ökade vikter i stående vadpressen. Vill att vaderna ska växa nu så de inte "försvinner" i jämförelse med låren. Tycker att jag har haft tur att "ärva" pappas vader, naturligt välbyggda, men jag vet ju inte hur de ser ut i deffat tillstånd. Det blev inget långt pass men det var skönt med en liten revansch.

Nu är det tack och godnatt! Imorgon blir det "bara" ett pass. Rygg och armar efter jobbet. Jakten på V-formen fortsätter.

1 kommentar:

  1. Hahaha...... det var action på riktigt hos dig då förstår jag,,, hehe;)
    Jag hade en sån där crazy morgon imorse jag med... det ene avlöste lite det andra och till sist så gjorde jag något väldigt konstigt (eller mera dumt kanske... Hehe) och roligt på tunellbanan... så jag skratta hela vägen till jobbet;)

    SvaraRadera